Det blir inte några nya hastighetsgränser för husbilar, campingbilar och lastbilar med bostadsinredning – sedan 2006 kallade personbilar klass II - trots att de blir tyngre och tyngre. Transportstyrelsen anser det inte motiverat.
Det finns ungefär 46 000 personbilar klass II i Sverige. 80 procent av dem väger mindre än 3,5 ton, för övrigt den viktgräns som i de flesta länder i Europa gäller för vilka fordon som får framföras med B-körkort.
Men 20 procent av den här typen av bilar väger över 3,5 ton, och de blir bara tyngre och tyngre: Flertalet av de nyproducerade personbilarna i klass II har i dag en totalvikt på 4,5 ton.
Lastbilar och bussar som väger mer än 3,5 ton får inte framföras i högre hastigheter än 80 respektive 90 kilometer i timmen.
Frågan som Transportstyrelsen har haft att ta ställning till är om samma sak inte borde gälla för personbilar av klass II som väger lika mycket.
I så fall skulle man för övervakningens skull behöva märka ut vilka fordon som väger över 3,5 ton, konstaterar Transportstyrelsen. Det låter sig göras, men är förenat med en kostnad för fordonsägarna på 100-200 kronor om året.
Även om man bortser från vad en ökad administration och ökade kostnader skulle innebära tycker Transportstyrelsen att en förändring av nuvarande bestämmelser är onödig.
”I skadestatistiken utmärker sig inte de typer av fordon som kan registreras som personbil klass II på något sätt. De har varit inblandade i olyckor, men inte så att det kan säkerställas någon förhöjd olycksrisk för fordonstypen”, skriver Transportstyrelsens handläggare i ett utredningssvar.
Med tanke på att de mötesfria vägarna blir allt fler och den hastighetsöversyn som nyligen skett – där till exempel 12 000 kilometer väg fått hastighetsbegränsningen sänkt från 90 till 80 kilometer i timmen – ”är inte behovet av en särskild reglering av en högsta hastighet för personbil klass II lika tydligt”, anser myndigheten.
- Hos oss är det här inte någon fråga längre, säger Ann Heljeback, chef för trafik- och vägenheten på Transportstyrelsen. Konsekvenserna för fordonsägare och förare står inte i proportion till den marginella förväntade säkerhetseffekt som skulle kunna uppnås.
Catarina Gisby/redakta