[2001-01-27] I onsdagens ledarstick ”Körkort inte skolornas sak” i Dagens Nyheter sprids rena myter om hur det svenska körkortssystemet fungerar. Eftersom DN ofta används som källa av andra media, redovisar STR sina invändningar i detta pressmeddelande.
"De enorma kostnaderna för att ta körkort beror på den egendomliga kutym som har utvecklats av körskolorna. Dessa får enväldigt avgöra när eleven är mogen för uppkörning." skriver DN. Detta är inte sant. En körkortselev kan när som helst anmäla sig till prov på Vägverket. Det enda som krävs är körkortstillstånd och ett besök på halkbanan. Sverige har ett av de mest kravlösa förarutbildningssystemen i Europa. Ingen behöver gå i trafikskola. Det är ”tentan” – provet – som avgör om man får något körkort eller inte.
I Stockholm, som har de längsta köerna, anmälde sig ca 8 800 privat och ca 6 000 via trafikskola till sitt första körprov år 1999. Många av de privatanmälda gick också på trafikskola, men ansåg själva att de var färdigutbildade. Den uppfattningen delas inte alltid av deras trafiklärare eller av Vägverkets förarprövare. Av de privatanmälda klarade bara drygt fyra av tio "tentan" (43%, en av anledningarna till de långa köerna), mot drygt sju av tio från trafikskolan (72%).
Vägverkets förarprövare ansåg alltså att sex av tio privata handledare och tre av tio trafiklärare överskattade sina elever, när de skrev på utbildningsbeviset inför provet. Det är namnteckningen på utbildningsbeviset DN kallar ”egendomlig kutym”. ”Kutymen” är faktiskt svensk lag (Körkortslagen/Körkortsförordningen). Utbildaren – handledaren, oftast pappa eller mamma om man kör upp privat eller trafikläraren om man går i trafikskola – är skyldig att intyga att eleven fått en fullständig utbildning, enligt gällande läroplan, innan provet.
En trafiklärare kan bli av med sitt tillstånd att arbeta i yrket om tillsynsmyndigheten Vägverket tycker att han eller hon missköter sig. De trafiklärare, som har det som i andra sammanhang kallas god yrkesmoral, kan tveka att intyga att eleven är färdigutbildad när han eller hon vet att man varken övat omkörning, mörker eller annat viktigt och riskfyllt. Den private handledaren slipper det dilemmat. De flesta av dem vet inte vad eleven förväntas kunna, majoriteten känner inte ens till att det finns en kursplan, om man får tro Vägverkets undersökningar. De tycker körningen går bra och då skriver de helt enkelt på utbildningsbeviset.
Så de ”enorma kostnaderna” får skyllas på något annat. Till exempel på beslutet om att införa full moms på körkortsutbildning. Politikerna (s, v och c) höjde priset på ett genomsnittligt svenskt körkort, som kostar 10 - 12 000 kronor om man vill vara korrekt, med ett par tusenlappar 1997. Ökade bensinkostnader har också påverkat trafikskolorna, men annars har körkortskostnaderna inte ökat alls de senaste åren.
Sveriges Trafikskolors Riksförbund
Lars Gustavsson
Förbundsordförande