14 Halt väglag
Målet är uppnått när eleven
-
tillämpar sparsam körning
-
anpassar hastigheten till väglaget, väggreppet, bilens däck och övrig trafik
-
kör förutseende och håller stort avstånd till framförvarande
-
väljer rätt placering på vägbanan med hänsyn till andra trafikanter, slitspår och halka
-
kan bromsa på rätt sätt för att ta reda på hur halt det är
-
anpassar hastigheten så att hon trots halkan kan stanna om ett hinder plötsligt dyker upp
-
kan redogöra för skillnaden mellan fram- respektive bakhjulsdrivna bilar i halt väglag
-
kan använda vanliga bromsar och låsningsfria bromsar på ett effektivt och säkert sätt
-
kan redogöra för riskerna vid halt väglag
Övningsområde
En tom parkeringsplats eller liknande där ni kan genomföra era bromsövningar. För övriga övningar ska du leta upp varierande typer av vägar med halt väglag. I utbildningen för B-körkort ingår en obligatorisk riskutbildning på en trafikövningsplats, där eleven bland annat får uppleva att köra på halt underlag.
Förberedelse
Titta i elevens körhäfte (Studiehäftet, Körhäftet, Körhäfte C eller Vägvisaren B) vilka teoriavsnitt som bör läsas inför denna övning.
Handledarboken
I Handledarboken kan du bl a läsa om följande under denna övning:
- Riskutbildningen
- Riskabla övningar
- Däckens betydelse
- Avstånd till fordonen framför
- Särskilda risker i halt väglag
I utbildningen för B-körkort ingår en obligatorisk riskutbildning i två delar, varav en på en trafikövningsplats, där eleven bl a får uppleva att köra på halt underlag. Samarbetar ni med en trafikskola hjälper de er att beställa tid på trafikövningsplatsen. Riskutbildningen bör komma sent i utbildningen för att eleven ska kunna genomföra den och tillgodogöra sig innehållet i den.
Vi bor i ett avlångt land med olika årstider. Det innebär att elever möter väldigt olika förutsättningar under sin övningskörning. Vintern ser oftast olika ut i norr och i söder, men dessutom kan det förekomma halka året runt på olika sätt.
Skulle din elev klara sitt körkort under den varma årstiden bör ni öva gemensamt när hösten och vintern kommer.
Vinterdäck
Du har naturligtvis bra däck på din bil, i synnerhet när du mängdtränar med en elev.
Du måste ha vinterdäck under tiden 1 december – 31 mars, om det är vinterväglag (snö, is eller frost på någon del av vägbanan). Då måste mönsterdjupet vara minst 3 mm.
Ett vinterdäck ska vara märkt med M&S (mud and snow) och speciellt gjort för vinterkörning. Gummit i vinterdäcken är av en typ som inte hårdnar vid köldgrader. Tillsammans med det kraftiga mönstret gör detta att däcken får bättre väggrepp. En typ av vinterdäck är de s k friktionsdäcken. De har skåror i gummit (s k lameller) som ger ett bra väggrepp på hala, snöiga och slaskiga vägar.
En del vinterdäck har dubbar. Om du använder dubbdäck måste samtliga däck vara dubbade. Får du punktering på ett dubbdäck får du använda ett reservhjul utan dubbar - men bara tills dubbdäcket hunnit repareras, vilket ska ske så fort som möjligt.
Vid barmark är dubbdäck mindre effektiva. De ger sämre väggrepp och längre bromssträcka. Dessutom sliter de på körbanan onödigt hårt, vilket bidrar till ökade miljöproblem.
Motorvärmare
Detta hjälpmedel har förvisso inte någon direkt koppling till halt väglag, men vi vill trots det göra reklam för något som kan sänka din bränsleförbrukning, framförallt under den kalla årstiden.
Det är bra både för miljön och för din egen ekonomi om du kan använda motorvärmare vid temperaturer under 10 plusgrader. Motorvärmaren minskar bränsleförbrukningen som annars ökar rejält vid en kallstart. Dessutom blir katalysatorn varm fortare, vilket är en förutsättning för att den ska fungera.
Om motorn är varm minskar avgasutsläppen med fem till tio gånger på sträckor upp till 5 km. Den mest positiva effekten med att använda motorvärmare är den tydliga sänkningen av motorns utsläpp av kolväten och partiklar, ämnen som är skadliga för människans hälsa.
Kostnaden för den ström som motorvärmaren drar, någon timme på vintern och en halvtimme på sommaren, sparar du snabbt in genom lägre bränsleförbrukning. Slitaget på motorn minskar också när du använder motorvärmare, jämfört med starter med kall motor.
Motorvärmaren är effektiv vid temperaturer ända upp till +10°C.
Vid sträng kyla (-15°C eller kallare) bör motorvärmaren vara inkopplad i ungefär 1,5 timme. Vid cirka 0 grader högst 1 timme. Vid temperaturer över 10°C behövs ingen motorvärmare.
Låt eleven reflektera
Här följer en del frågor som kan hjälpa eleven att reflektera. Anpassa dem efter den situation ni befinner er i.
Du håller hög hastighet på en asfaltväg och råkar ut för ett häftigt åskregn som gör att vattnet ligger kvar på körbanan. Hur inverkar det på väggreppet?
Varför ska du starta på så hög växel som möjligt på halt underlag?
Du kör på en hal väg och växlar från fyran till trean. Vad tror du händer om du hastigt släpper upp kopplingen efter växlingen?
Du kör i hård sidvind på en hal väg. Vad ska du tänka på om du passerar ett hus som ligger intill vägen?
Vid halt väglag på en rak väg möter du en tung lastbil med två släpvagnar. Kan detta innebära någon särskild risk?
Varför ska du vara särskilt försiktig när du i halt väglag kör på en väg med omväxlande skuggiga och solbelysta partier?
Varför ska du vara speciellt försiktig när du kör över broar och viadukter i halt väglag?
Varför ska du omedelbart frikoppla om du får sladd på din bil?
Vad innebär det kända uttrycket att ”köra som om man hade ett ägg under gaspedalen”?