3 Växling
Målet är uppnått när eleven
-
kan växlarnas lägen och vet när hon bör växla upp respektive ned
-
kan öka farten så att hon utnyttjar alla växlarna
-
väljer växel i förhållande till hastigheten så att hon lär sig köra säkert, ekonomiskt och miljöanpassat
-
kan genomföra en sväng i korsning på rätt sätt
-
kan bromsa mjukt och hårt med färdbromsen samt motorbromsa
-
kan bromsa från olika hastigheter och stanna vid angivna mål
-
kan hantera broms, koppling, växel och gaspedal utan att titta ner när hon växlar
Övningsområde
Ett lugnt område med lite trafik, till exempel ett villaområde med breda gator och bra sikt.
Förberedelse
Titta i elevens körhäfte (Studiehäftet, Körhäftet, Körhäfte A eller Vägvisaren B) vilka teoriavsnitt som bör läsas inför denna övning. Här finns även närmare beskrivningar av övningarna.
Handledarboken
I Handledarboken kan du bl a läsa om följande under denna övning:
- Att du bör lära eleverna "hoppa i växlarna"
- En anledning till att elever kör vingligt
- Fel som förlänger bromssträckan
- Hur en nedväxling inför en sväng bör gå till
Ett vanligt problem!
Nedväxling är ett bekymmer för många elever. En vanlig föräldrakommentar är "Jag kan inte förstå varför hon kör så fort i svängarna". Svaret finns oftast i elevens felaktiga hantering av kopplingen.
Låt eleven öva mycket på växlingen. När ni ger er ut i trafik måste hon behärska detta även när trafiken kräver hennes uppmärksamhet.
Ingen är väl oberörd av de diskussioner om miljöproblem och klimatförändringar som vi nästan dagligen möter i massmedia. Allt fler inser också att vi som enskilda individer måste hjälpta till att "dra vårt strå till stacken".
Vi bilister har faktiskt stora möjligheter att göra en insats för en bättre miljö genom att välja ett körsätt som sänker vår bränsleförbrukning. De flesta av oss kör bilar som går på bensin eller diesel och avgaserna från dessa fossila bränslen innehåller bl a en mängd koldioxid. En gas som har en stor påverkan på den s k växthuseffekten, den förändring av atmosfären som enligt forskarna bl a kan innebära dramatiska klimatförändringar. Vill vi kunna lämna över ett hållbart samhälle till våra barn och barnbarn måste vi lära oss en sparsam körning.
Fördelen med den sparsamma körningen är att det bara finns vinnare - miljön och människors hälsa, trafiksäkerheten och inte minst den egna plånboken. Det är vanligt att de som lär sig detta körsätt sänker sin bränsleförbrukning med 10-15 %. Hur mycket pengar skulle det innebära för dig på ett år?
STR (Sveriges Trafikskolors Riksförbund) arbetar med en modell av sparsam körning som kallas EcoDriving. Det innebär att en ny elev lär sig köra sparsamt redan från början. Sparsam körning ingår i den nya kursplanen för B-körkort och det ingår i kraven vid förarprovet. Samarbetar du och din elev med en trafikskola så kommer du förmodligen att bli förvånad bl a över hur eleven lär sig växla.
Här följer en del av det som ingår i den sparsamma körningen. Allt detta övar ni naturligtvis inte så här tidigt under utbildningen, men den sparsamma körningen bör löpa som en röd tråd genom hela utbildningen. Rätt växlingsteknik är en viktig del av den sparsamma körningen.
- Kör endast mycket kort sträcka på 1:ans växel - växla upp efter max två billängder.
- "Hoppa i växellådan" - gå från 2:an direkt till 4:an osv.
- Kör på så hög växel som möjligt. Moderna bilar kan utan problem köras på 5:an i 50 km/h.
- Använd motorbromsen så mycket som möjligt. När du släpper gasen går bränsleförbrukningen för en stund ner till noll.
- Planera långt fram. Ser du att trafikljuset visar rött - släpp gasen och låt bilen rulla så hinner kanske ljuset slå om till grönt innan du är framme. Du slösar mycket bränsle genom att med full fart fortsätta fram mot ljuset för att sedan använda fotbromsen för att stanna.
Är du intresserad av en kurs i EcoDriving bör du prata med trafikskolan.
Låt eleven reflektera
Uppmuntra eleven att reflektera över det som ingår i övningen. En del elever tror att de lär sig teorin genom att rabbla svar utan att förstå dem och utan att kunna omsätta dem i praktiken.
Under detta moment kan du t ex ställa följande frågor till din elev:
Vad händer om du glömmer att släppa gasen vid frikoppling?
Vad händer om du släpper upp kopplingen hastigt när du växlar från 4:an till 2:an?
Hur märker du att du vid växling har lagt i en för hög växel?
Varför ska du köra på så hög växel som möjligt?
Hur gör du när du motorbromsar och vad är fördelen med det?