Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Den 28 februari var det omröstning om det fjärde körkortsdirektivet i EU-parlamentet. Ända in i det sista lades motförslag och ändringar. I vår fortsätter processen med trilog och ytterligare förhandlingar.
Det har varit mycket jobb och intensivt jobb med det fjärde körkortsdirektivet. Nu när omröstningen ägt rum har STR:s representanter Jeanette Jedbäck Hindenburg, vice ordförande i STR, och Christer Rosén Wickman, STR:s förbundssekreterare, tid att pusta ut lite och sammanfatta vad som hänt så här långt.
Tillsammans med EFA har STR drivit frågan om minimikrav på utbildning i EU:s medlemsländer. Det var en framgång i sig att minimiutbildning alls kom upp på dagordningen, frågan fanns inte med i kommissionens försiktiga förslag från våren 2023. Forskarna och utbildarna fick åtminstone delar av parlamentet att förstå det kloka i förslaget.
- Under processen har vi uppvaktat och försökt påverka våra svenska politiker genom att uppmärksamma dem på hur viktigt det är med utbildning. Vi lyckades inte med det, så vi är lite besvikna, säger Christer Rosén Wickman.
- Processen fortsätter och vi vet inte med säkerhet var direktivet landar i slutändan. Nästa steg är att parterna förhandlar i den så kallade trilogen, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Det hittills mest uppmärksammade av svensk media är ju förändringar gällande a-traktor. Ändringen betyder att en annan behörighet, B1, behövs för att få köra fordon upp till 2500 kg, vilket är i linje med STR:s uppfattning
Det finns andra bra delar i direktivet. Digitalt körkort, grundläggande kunskaper om första hjälpen inbegripet hjärt-lungräddning samt att man ska lära sig de nya stödsystemen är några exempel. Nya förare ska ha två års prövotid och omfattas av vissa restriktioner; striktare alkoholgränser under körning och strängare påföljder för osäker körning.
Villkor automat är inte en kontroversiell fråga, utan det ska enligt parlamentets förslag vara möjligt att ta bort villkoret via utbildning på sju timmar, eller prov.
Ålderssänkning av körkortsåldern är mer bekymmersamt. Hjärnforskning visar att konsekvenstänkande inte är möjligt innan pre frontala cortex växt färdigt och det sker först vid 23 - 24 års ålder. Därför konstaterar man inom trafiksäkerhetsforskningen att sänkning av körkortsåldern inte gagnar trafiksäkerheten. Men med åldern blir människan bättre på att bedöma sin egen förmåga.
För oss i Sverige känns det ju bakvänt att en blivande förare först ska skriva och klara prov, men ändå köra med ledsagare i ett år efteråt.
- Ja, hur mycket lyssnar en ”färdig” 17-åring på den som sitter i högersätet som ”gisslan”, frågar sig Jeanette Jedbäck Hindenburg.
Det har varit en ganska hård och rätt smutsig debatt kring körkortsfrågorna. Under presskonferensen som EU-parlamentets beslutade förslag presenterades, framkom att forskare blivit ifrågasatta och utsatta för ogrundade påståenden.
- Vi fick på samma presskonferens höra Pauline Deroulede, medpresentatör till utskottsordförande Karima Delli. Pauline är själv trafikoffer med amputerat ben sedan en olämplig förare körde på henne. Något hon sa som jag aldrig kommer glömma är citatet:
“Theres a desperate lack of political courage when it comes to road safety.”
Alltså: det saknas politiskt mod när det gäller trafiksäkerhetsfrågor. Det var oerhört gripande att höra henne berätta om hur det hade gått att förebygga den typen av olyckor, säger Jeanette.
- Tyvärr är det för mycket populism i debatten, och man vågar inte ta en del viktiga men tuffa beslut. Vi undrar ju hur Nollvisionen som EU antagit ska uppnås, när man säger nej till förebyggande åtgärder som hastighetsreglering och obligatorisk utbildning, samtidigt som man vill sänka körkortsåldern, säger Christer.
- Vi är inte ensamma om den här kritiken, fortsätter Christer. I en färsk rapport från EU:s egna revisorer, Revisionsrätten, riktas skarp kritik både mot att insatserna är otillräckliga och att resurser satsas på fel saker. Man menar att arbetet för att nå målen om att halvera antalet döda i vägtrafiken fram till år 2030 är utom räckhåll. Målet är sedan att år 2050 nå ”nära noll”. Arbetet haltar inte bara på svensk nivå utan även inom hela EU.
Det vi vet säkert är att det i och med det nya direktivet blir förändringar. Hur stora vet vi inte ännu, i och med att beslutsprocessen inte är avslutad ännu.
- Det kändes rätt så tufft dagen efter omröstningen. Men vi kämpar på, säger Jeanette och Christer.
Nu väntar trilog där EU-parlamentet, EU-kommissionen och Ministerrådet förhandlar om den slutgiltiga utformningen av fjärde körkortsdirektivet. Färdigt beslut kan inte väntas förrän tidigast till hösten, bland annat på grund av stundande parlamentsval.
- Vi hoppas att sänkningen av körkortsåldern inte blir obligatorisk i alla medlemsländerna, så att vi kan behålla en längre och trafiksäker utbildning i Sverige, säger Jeanette.
Kan parterna enas om de föreslagna ändringarna kommer det nya Körkortsdirektivet troligen antas under 2025. Efter det har medlemsländerna enligt det nuvarande förslaget fram till 2029 på sig att implementera direktivet i sin nationella lagstiftning.
Faktaruta:
NTU: Nordisk trafikskole union, arbetar genom samarbete och utveckling av förarutbildning för att höja trafiksäkerheten och förbättra förarutbildningen i de nordiska länderna.
EFA: European Driving Schools Association, representerar medlemmarnas intressen gentemot europeiska myndigheter, institutioner och organisationer.
CIECA: International Commission for Driver Testing, arbetar för att förbättra körstandarder, bidra till vägtrafikutbildning, öka trafiksäkerheten, skydda miljön samt underlätta rörligheten för både privata och kommersiella gods- och persontransporter på väg.