Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Vad gör man när både viljan och förmågan finns, men körkortsteorin ändå inte sätter sig? För elever med dyslexi kan andra sätt att plugga än läsning vara nyckeln till att komma vidare på körkortsresan.
Dyslexi är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna i Sverige, men kunskapen om vad den innebär är fortfarande begränsad.
– Dyslexi handlar om en nedsatt förmåga att koppla ihop bokstäver och språkljud, förklarar Sara Rydin, sakkunnig på Dyslexiförbundet. Det kan också handla om svårigheter att skilja på höger och vänster, att orientera sig eller att ta in flera instruktioner samtidigt.
Hon möter ibland fortfarande en seglivad föreställning att dyslexi skulle ha med intelligens att göra.
– Det stämmer inte. Dyslexi har ingenting med begåvning att göra. Personer med dyslexi är lika intelligenta som alla andra, men de bearbetar text annorlunda.
Teorin blir extra krävande
Körkortsteorin är ett exempel på ett område som ställer höga krav på läsförmåga, arbetsminne och koncentration samtidigt.
– För många med dyslexi tar läsningen så mycket energi att det inte finns kraft kvar att förstå innehållet. Man läser men tappar bort vad man nyss läst.
Ofta finns dessutom flera svårigheter samtidigt. Dyslexi uppträder inte sällan tillsammans med exempelvis adhd, add, Tourettes eller språkstörning (DLD). Behovet av stöd kan därför se olika ut, och någon universallösning finns inte, betonar Sara.
Studier på egna villkor
Det blev tydligt för Rikard Fredriksson när han tog sikte på BE‑korkortet våren 2025. Läroboken krävde fullt fokus men gav liten utdelning, och varje studiepass kändes tungt.
Först när han fick tillgång till STR:s app, som har inbyggt ljudstöd, förändrades förutsättningarna. Genom att lyssna på teorin blev innehållet tydligare och lättare att ta till sig. I stället för att kämpa med texten kunde han fokusera på förståelsen.
Samtidigt blev pluggandet mer flexibelt. Teorin gick att ta med på promenader, i bilen eller mellan sysslor hemma. Rikard kunde styra tempo och tillfällen själv, och när resultaten började synas växte också självförtroendet.
– För första gången kände jag att jag studerade på samma villkor som andra.
Vad forskningen visar
Enligt Sara Rydin kan lyssnande, som alternativ eller komplement till läsning, minska kraven på själva avkodningen. Vissa elever har tillräckligt stöd av inläst material, medan andra även behöver lättläst text.
Hon hänvisar till forskning, bland annat av psykologiprofessorn Idor Svensson, som visar att kombinationen av lyssnande och läsning stärker elevens förståelse och samtidigt bidrar till ökad motivation och självkänsla.
Trafiklärarens roll
Här har trafikläraren en viktig roll. Alla elever berättar inte om sina svårigheter, men små signaler kan ge viktiga ledtrådar, berättar Sara.
– Om en elev undviker text, inte vill prata om det de läst, eller har svårt med höger och vänster, kan det vara tecken. Det viktiga är att fråga och anpassa sig efter eleven.
Ett tillgängligt utbildningsmaterial
STR har vid flera tillfällen låtit Begripsam AB* analysera delar av sitt läromedel ur ett tillgänglighetsperspektiv. Senast granskades den tryckta versionen av Körkortsboken™ Bil.
I rapporten lyfts bland annat bokens tydlighet och pedagogiska struktur, liksom tilltalet till läsaren. Även färgval, grafik och kapitelstruktur – med inledande och avslutande sammanfattningar – bedöms bidra till begripligheten.
Olika vägar till samma mål
För Rikard handlar anpassning inte om genvägar.
– Det handlar om att få samma förutsättningar som andra. Man kan lika mycket även med dyslexi.
När sättet att ta in kunskap anpassas efter individen ökar möjligheten för fler att ta sig hela vägen fram till körkortet.
* Begripsam AB arbetar genom forskning, utbildning och analyser för att göra samhället mer tillgängligt och inkluderande. Läs mer: begripsam.se
Ljudstöd
Appen Körkortsboken™, har ljudstöd och alla STR:s tryckta böcker finns inlästa hos ILT Education. Som utbildare kan du erbjuda dina elever ljudstöd som alternativ eller komplement till textmaterialet. Läs mer här >>