STR fick tid i trafikutskottets späckade schema

Trafikutskottets roll är att komma med betänkanden kring propositioner (regeringsförslag). Utskotten har dessutom rätt att väcka förslag i riksdagen, så kallade utskottsinitiativ och innan riksdagsbeslut tar utskottet ställning efter att ha utrett det aktuella ärendet.

Under maj månad var Jeanette Jedbäck Hindenburg tillsammans med utbildarna Unni Melchersson, Norrköping och Andreas Sjöström, Helsingborg inbjudna till utskottet för att tala om trafikutbildarnas viktigaste frågor.

– Båda är kursledare och väldigt drivna. Unni är framtiden eftersom hon är både ung och mycket kunnig. Andreas är expert inom tungutbildning och har dessutom lång erfarenhet av trafiklärarutbildningen, säger Jeanette Jedbäck Hindenburg om sina kollegor.

De 15 minuterna inför utskottet gick enligt Jeanette Jedbäck Hindenburg mycket snabbt.

– Två minuter till presentation av vad STR är och vilka vi tre är och sedan är det bara 13 kvar, säger hon.

STR-representanterna hade förberett en omfattande PowerPoint-presentation där tyngden låg på tre fokusområden som kommer att förändras av EU:s fjärde körkortsdirektiv: behörigheten B1 (rätt för 15-åringar att köra en fartsänkt bil), körkort från 17 år och körkort utan villkor automat.

– B1 beskrev jag som en efterlängtad ny behörighet där vi får mer ordning på de ungas körkortstagande. Bland annat att de får riskutbildning och en anpassad utbildningen till deras ålder. Det är stor skillnad att undervisa 14–15-åringar, jämfört med 18-åringar, framför allt om de jätteviktiga attitydfrågorna.

Att körkortsåldern i och med det fjärde körkortsdirektivet i praktiken kommer att sänkas till 17 år (med så kallad beledsagad körning) har inga fördelar för Sverige, menar STR. Det framfördes också till utskottet.

– Det är en åtgärd för EU-länder som inte tillåter privat övningskörning, och det problemet har inte vi. Men det skapar svårigheter för oss om vi inte begär ett nationellt undantag.

Till exempel tror STR att det finns en stor risk att 17-åringar som klarat provet blir alltför självsäkra och inte lyssnar på en beledsagare som dessutom inte är ”ihopkopplad” med eleven likt en handledare. Beledsagaren kan vara vem som helst som haft körkort i ett par år. Detta skulle kunna leda till att man väljer att betala en beledsagare som man inte känner för att kunna ta sig dit man vill, menar Jeanette Jedbäck Hindenburg.

Men det fjärde körkortsdirektivet är även positivt för svensk del, menar hon. Ett exempel som nämndes inför utskottet är att automatkörkort förhoppningsvis blir ny norm.

–  Det nya regelverket innebär att det ska vara möjligt att skaffa manuell behörighet med sju kompletterande lektioner på trafikskola. Detta trots att man i övrigt bara tränar i ett automatväxlat fordon.

Den kompletterande behörigheten ska inte kräva uppkörning i manuellt växlad bil om man gör de sju lektionerna innan själva uppkörningen, som alltså även den görs i automatväxlad bil.

De 15 minuterna plus frågor inför utskottet gick fort. Det hade dock STR-representanterna väntat sig och tagit höjd för genom att skicka presentationen till ledamöterna i förväg.

– Vi fick sagt det vi ville om våra prioriterade områden men hade också väldigt gärna pratat om bland annat vägledningslektioner och Transportstyrelsens översyn av förarutbildningen. Jag skulle även velat hinna nämna att förändringar inom trafikutbildningsområdet i Sverige tar obegripligt lång tid. Det känns som att man måste leva väldigt länge för att få vara med om riktig förändring.

Text: Johan Granath