STR kräver förändring: köerna till körprovet är ett systemfel

Det här handlar inte om att ifrågasätta Trafikverkets arbete med att genomföra proven. STR har ett gott och fortsatt samarbete med myndigheten. Kravet gäller hur systemet är utformat – och varför så många prov över huvud taget behöver genomföras. Systemet har utretts tre gånger på åtta år utan att några verkningsfulla åtgärder kommit till stånd.

Under många år har debatten handlat om antalet provtider, antalet förarprövare och Trafikverkets kapacitet. STR menar att det inte räcker att diskutera hur många prov som genomförs. Frågan är i stället varför så många prov behöver genomföras från början.

Varje år utfärdas omkring 130 000 B-körkort i Sverige. För det krävs ungefär 260 000 godkända prov – ett teoriprov och ett körprov per person. Samtidigt genomförs omkring 660 000 prov varje år. Skillnaden – cirka 400 000 prov – är omprov. Det innebär att närmare två tredjedelar av landets samlade examinationskapacitet går åt till att hantera bristande förberedelse i stället för till att pröva förare som är redo.

STR menar att detta är den verkliga orsaken till köerna.

– Vi ser att många som är väl förberedda får vänta länge på prov, samtidigt som systemet lägger enorma resurser på omprov. Problemet är inte i första hand att det saknas provtider, utan att systemet inte skiljer mellan den som är redo för prov och den som inte är det, säger Maria Prole, förbundsordförande för STR.

– Vi bygger inte bort köerna med fler provtider. Vi bygger bort dem genom att sluta mata systemet med oförberedda prov. Varje onödigt omprov stjäl en tid från någon som faktiskt är redo. Det här är inte ett kapacitetsproblem – det är ett systemfel, säger Sebastian Grimhäll, samhällspolitiskt ansvarig på STR.

Trafikverket motiverar dagens gemensamma provkö med likabehandlingsprincipen – att alla körkortstagare ska behandlas lika. STR menar att den tolkningen är alldeles för snäv. Att behandla alla lika låter rättvist, men i praktiken betyder det att den som förberett sig i månader ställs i exakt samma kö som den som inte förberett sig alls. Det är inte att behandla människor lika – det är att blunda för en avgörande och dokumenterad skillnad mellan dem. Verklig likabehandling kräver tvärtom att man tar hänsyn till sådana skillnader. Det finns med andra ord goda och sakliga skäl att skilja den förberedde från den oförberedde i kön, och att inte göra det är en del av själva problemet.

– Trafikverket har gjort en, enligt vår mening, alldeles för snäv och onyanserad tolkning av likabehandlingsprincipen, och det skapar problem i tillämpningen. Likabehandling betyder inte att alla ska behandlas likadant oavsett vad de gjort – det betyder att lika fall ska behandlas lika och olika fall olika. Att ställa den som pluggat i månader i samma kö som den helt oförberedde är inte rättvisa. Det är motsatsen, säger Sebastian Grimhäll.

Att en sådan åtskillnad är fullt möjlig har Trafikverket dessutom redan visat. Varje kund ges idag två provtider med förtur, och den som underkänns vid båda hamnar därefter i lägre prioritet i kön. Myndigheten gör alltså redan skillnad mellan körkortstagare på individuell grund. Då kan den inte samtidigt hävda att likabehandlingsprincipen förbjuder differentiering – man kan inte ha det på båda sätten. Frågan är därför inte om differentiering är möjlig, utan vilka kriterier som ska ligga till grund för den.

STR vill nu att dokumenterad förberedelse ska ges större betydelse. Fram till 2020 fanns ett tidsmässigt försteg i provkön för dem som utbildat sig genom trafikskola. Den ordningen togs bort när köläget var relativt balanserat – inte för att den ansågs strida mot likabehandlingsprincipen. Idag ser situationen helt annorlunda ut.
Skillnaden mellan förberedda och oförberedda är ingen gissning. Enligt Trafikverkets egen statistik godkänns drygt hälften av alla förstagångskörprov för behörighet B – nära hälften underkänns alltså vid första försöket. Godkännandegraden vid första provet är dessutom påtagligt högre för dem som genomgått trafikskoleutbildning än för dem som förberett sig på egen hand. Det är denna dokumenterade skillnad, inte en gruppindelning, som STR menar bör få genomslag i kön.

I framställan lyfter STR också fram det digitala utbildningsprotokollet, DUP, som förbundet tog initiativ till för över tio år sedan. Tanken är att både trafikskoleutbildning och privat övningskörning ska kunna dokumenteras på ett strukturerat och kontrollerbart sätt. På så sätt skulle även privatister som genomfört en väl dokumenterad utbildning kunna omfattas av samma ordning. Förslaget är därmed inte en kö för trafikskolor, utan en kö för dokumenterat förberedda körkortstagare.
STR betonar att frågan inte handlar om att gynna trafikskolor eller missgynna privatister. Tvärtom handlar det om att skapa ett system som premierar dokumenterad förberedelse, oavsett hur utbildningen genomförts.

– För oss handlar det ytterst om trafiksäkerhet. Samhället ska uppmuntra människor att utbilda sig ordentligt innan de genomför sina prov. När förberedelse inte värderas i systemet skickar vi fel signaler till framtidens förare, säger Maria Prole.

STR pekar också på att trycket på systemet kommer att öka. Genom EU:s fjärde körkortsdirektiv införs en ny behörighet, B1, vars körprov ska hanteras inom samma examinationssystem som dagens B-körkort. Att möta den tillkommande volymen enbart med fler provtider vore att upprepa systemfelets logik. En ordning som låter dokumenterad förberedelse väga in blir därför än mer angelägen när en ny provkategori står för dörren.

Vid sidan av frågan om provköerna lyfter STR i kontakterna med departementet ett bredare åtgärdspaket för att höja kvaliteten och effektiviteten i hela förarutbildningssystemet – bland annat vägledningslektioner för blivande körkortstagare, stärkt utbildning och stöd till privata handledare, vidareutbildning av trafiklärare och en utvecklad tillsyn.

Framställan har gått till Infrastrukturdepartementet, med kopia till Trafikverket, Riksdagens trafikutskott och Transportstyrelsen. STR uppmanar departementet att ge Trafikverket i uppdrag att låta dokumenterad förberedelse väga in vid tilldelningen av provtider, och fortsätter dialogen med beslutsfattare och myndigheter för att driva frågan vidare.

Målet är tydligt: färre onödiga omprov, kortare köer och ett förarutbildningssystem som bättre premierar förberedelse och trafiksäkerhet.

Vill du läsa hela framställan? Den finns att läsa i sin helhet här.