Branschen behövs i jakten på trafiklärare

Det menar Helen Lindh, STR:s talesperson i frågor som rör trafiklärarutbildningen. Bakgrunden är följande: På grund av en ständig brist på trafiklärare arbetade STR, under åtminstone ett årtionde, hårt för fler platser på Yrkeshögskolans trafiklärarutbildning. För ett par år sedan gav arbetet utdelning och antalet platser utökades rejält.

– STR är enligt Yrkeshögskolan en av få branschföreträdare som presenterat gedigna faktaunderlag som stöd för sina argument. Tack vare det fick vi fler utbildningsplatser, säger Helen Lindh.

Kombinationen pandemi, uppdämd efterfrågan på körkort och sedan ett krig, med kraftig ekonomisk nedgång som följd, gjorde att en stor efterfrågan på körkort snabbt förbyttes i en betydligt lägre. En olycklig kombination, menar Helen Lindh, som dock tror att det är ett tillfälligt hack i kurvan.

– Vi kan till och med se att det har börjat vända, att trafikskolorna letar lärare. Jag är säker på att behovet kommer att återvända till tidigare nivåer. Därför bör vi nu fundera på vad nyutexaminerade trafiklärare gör när de inte får anställning på en trafikskola.

Branschen måste jobba för att hålla kontakt med och uppmuntra nyexaminerade

Hon menar att branschen måste jobba för att hålla kontakt med och uppmuntra nyexaminerade att bli anställda den dag ekonomin vänder. Det kan även handla om att hålla kontakt med tidigare LIA-praktikanter (LIA står för ”lärande i arbete”) och att överlag skapa relationer med personer som är anställningsbara.

Trafikskolebranschen bör också försöka påverka vilka som söker sig till utbildningen, menar Helen Lindh. Det kan vara personer som trafikskolorna träffar, till exempel i samband med introduktionsutbildningen, och som man ser skulle passa för yrket.

– Om varje trafikskola kunde rekrytera en lämplig kandidat skulle vi klara personalförsörjningen.

Det är också viktigt att trafikskolorna pratar om vad de gör och står för, liksom vad trafikläraryrket innebär, menar hon.

– Det finns inga andra exempel i yrkeslivet där man har förmånen att få påverka och följa en persons väg genom utbildningen, så nära som i vårt yrke.

Viktigt att trafikskolorna tar emot LIA-praktikanter

Helen Lindh betonar också hur viktigt det är att trafikskolorna tar emot LIA-praktikanter. Det bidrar till bra kontaktytor mellan blivande trafiklärare och framtida arbetsgivare, men framför allt ger det trafikskolorna uppdaterade kunskaper.

– Det är en jättemöjlighet för nytänkande och nya idéer. Yrket förändras mycket nu med exempelvis eldrift, automatväxlat och grupplektioner. En LIA-praktikant kan ge nya influenser och infallsvinklar, som en slags fortbildning för hela personalen.

Hon framhåller också betydelsen av att ta väl hand om de blivande lärarna. Till exempel att ha en tidig och tydlig kommunikation mellan trafikskola och utbildningsanordnare, liksom mellan trafikskola och praktikant.

– Det är viktigt att man får veta vad som gäller men också ges möjlighet att till exempel få berätta om sina eventuella särskilda behov. Den som ges rätt förutsättningar har goda möjligheter att klara sig bra och får en positiv bild av vår bransch.

Ett problem vid antagning till trafiklärarutbildningen är få sökande, vilket innebär ett begränsat urval. Ett annat bekymmer är, enligt en granskning av Riksrevisionen, att sökande har möjlighet att tacka ja till fler utbildningar inom YH vid samma antagning, vilket skapar osäkerhet kring antalet studenter på de olika utbildningarna. Riksrevisionen kritiserar även att antagning och bedömning av sökandes behörighet görs av varje enskild utbildningsanordnare. Helen Lindh är av samma uppfattning.

– Det är inte en rättssäker hantering. Dessutom är det ineffektivt när var och en ska göra urval, bedöma intyg och betyg. Det borde göras centralt för hela YH, vilket bland annat skulle betyda att utbildningsanordnarna kan gå direkt på att göra körbedömningar.

Text: Johan Granath