Debatt om trafikutbildning efter tragisk olycka

Nyhetsinslaget i Aktuellts 21-sändning förmedlade enligt flera aktörer inom transportområdet en bild av lastbilsförare i allmänhet som farliga och vållande i en stor del av olyckorna de är inblandade i. Reaktionerna blev starka, eftersom detta helt enkelt inte stämmer. Enligt en tidigare VTI-studie är förare av tunga fordon vållande i 10 procent av fallen.

I en uppföljande artikel i branschtidningen Proffs uttalade sig Trafikverkets måldirektör Maria Krafft på ett sätt som fick politiker i trafikutskottet, trafikutbildare och företrädare för åkerinäringen att reagera. Uttalandena handlade bland annat om olika tekniska frågor och om vidareutbildning av chaufförer. I en uppföljande artikel förtydligade hon sig om bland annat krocktester av lastbilar, liksom om nödbroms.

"Citaten var tagna ur sitt sammanhang"

Till Mitt i trafiken säger Maria Krafft att citaten som handlade om att varken körtester eller syn- och hälsokontroller skulle ha någon nämnvärd effekt, var tagna ur sitt sammanhang. Uttalandena handlade i själva verket sig om trafikanter i allmänhet, inte om yrkesförare.

– Det jag sade var att det saknas stöd i forskningen för att stora utbildningsinsatser för samtliga trafikanter, till exempel vart femte år, skulle ha effekt i relation till den samhällsekonomiska insatsen. Det var vad vi pratade om, säger Maria Krafft.

Hon menar däremot att när det kommer till en avgränsad grupp, till exempel yrkesförare, kan vidareutbildning definitivt spela en roll.

– Jag tycker att vi ska höga krav på yrkesförare, eftersom de kör mycket och blir en normsättare i trafiken. Det viktiga är att utbildningen är vetenskapligt värderad och bevisad. Vi ska införa åtgärder för att vi vet att de har effekt, inte bara för att vi tror på dem.

"Den som känner sig mindre säker i trafiken tar det lugnare och har större marginaler"

I intervjun säger du också att ”paradoxalt nog kan det vara de med mindre körvana som har lägre olycksrisk”. Stämmer det – att mindre erfarna förare kan antas kompensera bristande erfarenhet genom att ta det lugnare i trafiken?

– Vi vet att man lär sig genom mängdträning, att det ger effekt på trafiksäkerheten. Jag menade att det kan vara så att den som känner sig mindre säker i trafiken tar det lugnare och har större marginaler. Även risken för att bli straffad, till exempel få böter, har återhållande effekt. Det finns studier som stödjer både det och att förare med lite mindre körvana, som grupp, tar det lugnare i trafiken för att kompensera.

Maria Krafft refererar också till en norsk studie där bilförare fick träna på att hantera och lösa farliga trafiksituationer. För dessa förare ökade olycksrisken efter utbildningen.

– Det har visat sig vara bättre att, som i den svenska riskutbildningen, få känna på och vara med om risksituationer men inte lösa dem.

Det ska vara rätt slags utbildning, inte bara utbildning?

– Ja, ungefär så. Det måste gå att visa på att utbildningen har effekt.

Text: Johan Granath