Elväg på Gotland i kommersiellt bruk

I sommar har elvägen mellan Visby flygplats och Visby tagits i kommersiellt bruk. Amerikanska NBC News var på besök för att göra reportage om detta. Är elvägar i dag på allvar ett alternativ för att få ned koldioxidutsläppen i trafiken?

En tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från transportsektorn. Om fler fordon vore elektrifierade skulle utsläppen minska avsevärt. (Förutsatt att elen inte produceras med hjälp av till exempel kol eller olja.)
Antalet laddbara fordon i den svenska fordonsflottan ökar också stadigt.

Elfordon laddas i dag stationärt, vid laddstolpar, men kan också laddas under körning. En fördel med batterier som laddas under körning är att de inte behöver vara så stora. Mindre batterier kräver en mindre mängd dyrbara metaller. De blir billigare. Ett fordon blir inte heller lika tungt, vilket gör att det inte drar lika mycket el, och kanske inte heller sliter ner vägbanan lika mycket.
Därför finns det ett stort intresse för elvägar. Transportbranschens konferens Transportforum ägnade dem därför mycket uppmärksamhet tidigare i år. Forskare fick berätta både om sina goda erfarenheter och de svårigheter man står inför.

Miljökonsulten Petra Carlenarson redogjorde till exempel för Smartroad Gotland, en elväg som numera regelbundet trafikeras av en buss i den gotländska kollektivtrafiken.

Vägen utanför Visby är en induktiv variant, det vill säga laddningen är trådlös och sker via magnetfält. Kopparspolar under asfaltlagret kommunicerar med mottagare under fordonen.
En lastbil behöver fem mottagare, en personbil klarar sig med en.
– En fördel med den här tekniken är att den fungerar för alla typer av fordon, berättade Petra Carlenarson. Den synliga påverkan på vägen är dessutom minimal, vilket är en fördel när det gäller både drift och underhåll.

I Lund testar man en annan typ av elväg, en konduktiv variant som kräver mottagare under fordonen som har direktkontakt med den elektrifierade skena de kör över. Projektet kallas Evolution Road. Skenan finns i sin tur i två varianter, en som är nedgrävd och en som ligger på vägbanan.
Mätningar har gjorts och görs för att man ska få en uppfattning om hur elvägar skulle kunna införas i större skala. Forskarna försöker till exempel ta reda på hur många elfordon man kan ladda samtidigt per kilometer och vad som händer när elvägen får olika typer av elektriska fel.
Det är också av intresse att få veta hur mycket elväg det behövs för att man skulle kunna minimera batterierna. Hittills menar man att det skulle räcka med ungefär tio kilometer elväg för att en buss skulle bli fulladdad och därmed slippa depåladdning.

Ett annat projekt som det redogjordes för under Transportforum handlade om hur Trafikverket sedan 2018 med stöd av ett konsultföretag analyserat affärsmodeller och organiseringsformer kopplat till elektrifiering av framför allt tunga transporter. En av slutsatserna i detta projekt är att det krävs stora trafikvolymer som bara finns på några få platser i Sverige för att uppnå både företagsekonomisk och samhällsekonomisk lönsamhet.
Elvägar kräver utbyggnad. Infrastruktur.

”Samhällsnyttan kan ifrågasättas när det kommer till att elektrifiera långa transportstråk med elväg.”

Text: Catarina Gisby