Hastighetskamerornas effekt håller i sig

De positiva resultat som sågs när kamerorna först installerades har alltså inte mattats av.
– Det är glädjande att studien visar att de effekter som uppnåddes inledningsvis håller i sig över tid och att kamerorna fortfarande är effektiva för att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken, säger Anna Vadeby, i en kommentar. Hon är senior forskare på VTI och har tagit fram rapporten tillsammans med kollegan Christian Howard.

De första hastighetskamerorna, också kallade ATK (automatisk trafiksäkerhetskontroll), installerades 2006. 
Andelen förare som håller hastighetsgränserna har ökat sedan kamerorna kom, såväl vid själva kameran som på den sträcka som går från en ATK till en annan, även om effekten avtar med avståndet.
Medelhastigheten har minskat med i genomsnitt 3,5 kilometer i timmen.

Att farten är betydelsefull när det kommer till risken för olyckor syns i vägtrafikolycksstatistiken: Av rapporten framgår att antalet dödade har minskat med 39 procent och antalet svårt skadade har minskat med 15 procent på vägar där hastighetskameror har installerats.
Svenska förare kör ofta för fort. Ungefär hälften av oss kör lagligt på det statliga vägnätet. På de kommunala vägnäten är hastighetsefterlevnaden något bättre.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson