Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
STR:s Körkortsboken™ är över tid, en av Sveriges mest sålda böcker alla kategorier.
Under slutet av förra seklet och början av 2000-talet lade den grunden till en stark expansion och framgång för STR som förbundet och för medlemsföretagen. En förklaring till framgången är sannolikt att boken sågs som en gemensamt viktig angelägenhet.
De som varit med ett tag i STR känner väl till Lars, Lasse, Gustavsson. Tidigare ägare till Lasses Trafikskola i Kalmar men också profilerad förbundsordförande 1995–2005. Möjligen är det mindre känt att han också var djupt involverad i utvecklingen av den moderna Körkortsboken™ när den kom i STR:s ägo under 1980-talet.
Det som blev Körkortsboken™ var egentligen flera olika befintliga utbildningsmaterial.
– En del var ”Trafikkunskap” av Bengt Norlander som många trafikskolor redan använde. En annan hette just ”Körkortsboken” och gjordes av Erik Lindberg från Skövde. Han var militär och använde boken för utbildning inom det militära men drev även en bilinstruktörsutbildning* i Göteborg där jag utbildade mig i slutet av 1960-talet, säger Lars Gustavsson.
Ett nytt material
Under 1980-talets senare hälft tröttnade Erik Lindberg på att uppdatera Körkortsboken™ och överlät rättigheten att använda namnet utan kostnad till STR. Lars Ellström, Lars Gustavsson och Jan-Evert Johansson bildade arbetsgruppen Läromedel 90 och fick i uppdrag att uppdatera och anpassa boken, från att främst ha varit ett militärt utbildningsmaterial, till en modernare, mer publikvänlig produkt. Lars Gustavsson berättar att han parallellt med sitt arbete som trafiklärare, också jobbade med en lärarhandledning för att underlätta trafiklärarnas pedagogiska upplägg och planering av körlektioner.
– Det var det som blev ”Verktygslådan” och som ju fortfarande, om än i uppdaterad form, används av lärarna som stöd under körlektioner. Arbetsgruppen L-90 tyckte att den nya Körkortsboken™ skulle få samma layout som Verktygslådan, det vill säga text på vänster sida och förklararande bilder på höger sida, men den layouten fick inget gehör hos förbundsstyrelsen.
Nya perspektiv
Verktygslådan blev ett lättanvänt och pedagogiskt redskap för trafiklärarna, menar Lars Gustavsson. Bland annat med hjälp av bilder av trafiksituationer ur helikopterperspektiv. Tidigare hade man arbetat med bilder ur förarperspektiv.
– Det gav en bättre överblick och så kunde materialet enkelt tas fram och användas direkt inpå eller under övning i bil. Utifrån det kunde man diskutera vad som gjorts bra och vad som kunde förbättras. Det var även ett välkommet hjälpmedel för att förklara trafikens förrädiska situationer.
Lars Gustavsson hade några intensiva år med att framför allt utveckla och sprida kunskaper om den pedagogiska verktygslådan, som hade layoutats för större användarvänlighet. Det var nu slutet av 1980-talet och han ägnade, tillsammans med flera andra inom förbundet, mycket tid åt att åka runt i landet och hålla kurser i hur verktygslådan kunde användas. Efterhand finjusterades utbildningsmaterialet och bland annat kom input från nyutbildade trafiklärare. Många var med och tyckte till om och påverkade. Vid samma tid kom en ny kursplan från den dåvarande myndigheten, Trafiksäkerhetsverket, som STR fick vara med och tycka till om.
– Det blev ett väldigt starkt engagemang i hela landet. Trafikskolor från Haparanda till Trelleborg ville vara med och bidra till vårt arbete. Vi var noga med att skapa delaktighet hos medlemmarna i STR.
Ny strategi
Det framgångsrika lärarhandledningsmaterialet, integrerades efter hand i Körkortsboken™ som nu var en storsäljare. När Lars Gustavsson valdes till förbundsordförande 1995 lade han och förbundsstyrelsen fram ett elvapunktsprogram. Det sade bland annat att STR skulle arbeta med att skaffa bättre relationer med berörda myndigheter, bredare nätverk, mer politiska kontakter och mer samarbete med andra organisationer. Programmet kallades ”Strategi 2000” och engagerade hela förbundet: från förbundsstyrelse ner till de flesta lokalföreningarna. Men det var ett resurskrävande arbete.
– Där bidrog Körkortsbokens™ kommersiella framgångar till större resurser för förbundet och att vi på sikt lyckades med mycket av det vi föresatt oss. Det var en expansiv tid och mottot var att alla skulle vara med på STR-tåget. Delaktighet skapade vikänsla som skapade framgång. Höst och riksmöten samlade 400 till 500 medlemmar.
1996 hade förbundsstyrelsen tillsatt en arbetsgrupp för att förnya och uppdatera Körkortsboken™. Projektledare blev Lars Gunnarson som bildade ett ungt team av medarbetare som tillsammans med STR-Media fick i uppdrag att förnya Körkortsboken™. 2001 var den klar i ett helt nytt utförande och blev, enligt Lars Gustavsson, genast en försäljningssuccé.
Boken blev inte bara en ekonomisk motor för förbundet. Den bidrog också till att pedagogiken utvecklades, till exempel genom större integration mellan teori och praktik och nya inslag som miljöanpassad körning, Eco Driving tillkom. Körkortsboken™ blev det stora, dominerande läromedlet för körkortstagarna. Enligt Lars Gustavsson blev den också en gemensam angelägenhet för förbundsmedlemmarna, många bidrog med idéer till dess utveckling.
– Jag minns flera välbesökta höstmöten där vi presenterade omarbetade delar av Körkortsboken™. Där och då kunde folk direkt påverka och komma med konstruktiv kritik på det vad som gjorts och engagemanget var stort. Vi läste till och med korrektur i storgrupp.
Det finns en risk, menar Lars Gustavsson, att det i dag är för långt mellan medlemmar och förbund. Och att engagemanget, för exempelvis en gemensam angelägenhet som Körkortsboken och övriga material, minskar.
– Jag är medveten om att tiderna förändras. Kollektivism har bytts ut mot protektionism. Tidigare satte vi STR:s gemensamma intresse före våra egna. I dag har jag känslan att det är tvärtom. Det blir också svårare att hitta gemenskap och delaktighet med digitaliseringen och så en ny förbundsorganisation har blivit längre ovanpå det.
Text: Johan Granath
* trafiklärarutbildning