Körkortsboken - STR:s motor över tid – del 3

Körkortsboken™ är skriven av professionella, erfarna, lärare, för andra lärare och deras elever. Den har en stabil struktur som, tillsammans med sidomaterialet, leder eleverna genom utbildningen, moment för moment. Däri ligger en stor del av Körkortsbokens framgångar, enligt STR:s förbundssekreterare Christer Rosén Wickman.

Boken ger struktur

I rollen som vd för STR Service AB under åren 2001–2008 hade Christer Rosén Wickman funktionen som förlagschef för de stora mängder tryckta och digitala utbildningsmaterial som STR producerade. Körkortsboken™ med sidomaterialen Teorihäftet och Körhäftet, var den ekonomiskt sett största och viktigaste av dessa produkter. Den trycktes i upplagor om 40 000–50 000 exemplar två gånger per år, vilket gav förbundet goda ekonomiska förutsättningar och har fungerat som dess ekonomiska motor. Det var närmast något unikt med ett så stort kollektiv av körkortstagare, som genom Körkortsboken ™ fick en enhetlig struktur genom utbildningen.

– Vissa år motsvarade försäljningen av boken runt 90 procent av storleken på 18-årskullarna. Genomslaget var kraftigt. Det här gav oss inte bara en god utdelning men även en stark återkoppling tack vare den stora spridningen och att så många trafiklärare var engagerade i boken vilka fungerade som aktiva kravställare som kom med snabb och konkret återkoppling på innehållet. De fungerade som en slags ständig remissinstans; noggrann, ibland kritisk men också lojal. Därmed blev Körkortsboken ett levande och dynamiskt dokument som kunde förfinas med varje ny upplaga. Att hantera detta kräver naturligtvis resurser, men ger å andra sida en slutprodukt som är noga kontrollerad, använd av många och mycket konkurrenskraftig, menar Christer Rosén Wickman.

Styrka för förbundet

Det blev i slutändan en process där alla tre parterna i förbundet: föreningen, servicebolaget och medlemmarna, stöttade varandra genom sitt engagemang och lojalitet för boken. Körkortsboken™ stärkte förbundet på ett avgörande sätt och möjliggjorde satsningar på inom en rad områden som bidrog till nya utbildnings- och affärsmöjligheter för medlemmarna.

– Det är inte svårt att utveckla en app med några frågor som liknar dåvarande Vägverkets eller dagens Trafikverkets, men att utarbeta, förvalta och vidareutveckla ett utbildningsmaterial som hänger ihop, kräver betydligt större resurser, säger Christer Rosén Wickman.

Efter millennieskiftet förutspåddes tryckta böcker i allmänhet, och även tryckta läromedel, att försvinna men så har det inte riktigt blivit även om andelen digitala material successivt ökat. Dagens Körkortsbok™ finns i olika digitala versioner men trycks även (17 000 exemplar förra året). Forskning (1) har visat att det tryckta undervisningsmaterialet ger bättre läsförståelse jämfört med digital text, och att den med fördel kan kombineras med digital text. Det vill säga att skapa så kallade multimodala lärandemöjligheter.

Synen på kunskap har ändrats

Synen på kunskap har gradvis förändrats i samhället och det har även påverkat förutsättningarna för att bedriva körkortsutbildning. Vi avviker från övriga Europa – i många länder är utbildning obligatorisk. EU-parlamentet har i en resolution om EU:s ram för trafiksäkerhetspolitiken 2021–2030, uppmanat kommissionen att ytterligare främja trafiksäkerhet, ”…särskilt genom strängare krav på förarutbildning” (2).
Det har blivit allt svårare att hjälpa elever att integrera teori och praktik på det sätt som är avsett i kursplanen. Elever väljer aktivt bort teoriutbildning, även när den ingår i priset för utbildningen. Det här har lett till att andelen trafikskoleanmälda teoriprov minskat från 58 procent till 13procent sedan år 2000. Idag ligger en stor betoning på individens rätt att välja bort utbildning och gång på gång misslyckas på proven.

– I dag börjar man med provet och sedan kommer man i bästa fall till trafikskolan. Individen är hänvisad till att själv navigera genom processen och som en, av flera, konsekvenser blir provresultaten allt sämre och sämre, påpekar Christer Rosén Wickman.

- Om vi betraktar förarutbildningen som en del av en total utbildningsprocess i samhället, blir den negativa utvecklingen logisk. Vi ser sjunkande skolresultat och även att läraryrkets status i samhället försämrats över tid. Varför skulle förarutbildningen vara undantagen och opåverkad?! fortsätter Christer Rosén Wickman.

I senare års skoldebatt betonas ofta att den kunskapssyn, baserad på problembaserat lärande som under lång tid dominerat den svenska skolan, har haft en avgörande betydelse för synen på lärandet och lärarens roll. Föreställningen om att kunskap inte kan läras ut av en lärare och att eleven därför själv måste tillägna sig kunskapen genom eget sökande, påverkar oundvikligen även körkortsprocessen och synen på trafiklärarens roll.
- Lite tillspetsat kan man säga att om man tror att det inte finns några egentliga sanningar, bara partsinlagor även i trafiken, är det enkelt att motivera att alla ska få göra som de vill, menar Christer Rosén Wickman.

Dagens kunskapssyn har medfört att det i läroplanen för den allmänna skolan inte slås fast att ett visst ämne har en kärna som eleverna förväntas lära sig. Detta trots att dessa kunskaper krävs för att komma vidare i inlärningen. Elevcentrerat kunskapssökande, utan att eleven har tillägnat sig grundläggande färdigheter, blir ineffektivt för att nå förmåga till analys. Med dåliga kognitiva verktyg kan man arbeta hårt i skolan och ändå lämna den med svaga kunskaper. Prov kan göras om, inlämningsuppgifter kan kompletteras i efterhand men i trafiken får vi ju ingen andra chans. Kunskapen måste finnas på plats när vi behöver den.

Åter dags för lärarledd undervisning?!

– Körkortstagandet skulle därför gynnas av en högre grad av lärarledd undervisning där eleverna får sammanhanget förklarat och kan reflektera kring olika frågor men även en fostran i vilket ansvar det innebär att vara trafikant. Det här löser varken AI, appar eller botar. I dag hamnar ansvaret i alltför stor utsträckning på individerna och deras handledare både vad avser fakta, attityder och synsätt. Det leder, som vi ser, fel. Även om provet oundvikligen är ett stickprov, är det ett nålsöga som man måste igenom. De sista 15 åren har vi gått från 58 procent godkända till 40 procent. Går vi tillbaka till 90-talet då kunde flera svarsalternativ vara korrekta i teoriprovet och det fick mycket kritik avseende språket i provet – trots det var godkännandet ändå betydligt högre, nästan 80 procent. När ska beslutfattarna inse att det behövs mer utbildning och mer struktur och stöd under processen och definitivt inte mindre. Vi har en moralisk skyldighet att förmedla det som unga människor behöver kunna för att inte skada sig själva eller andra i trafiken. Det är ett svek att undanhålla dem denna kunskap, avslutar Christer Rosén Wickman.

Text: Johan Granath

Källor:
1)Do New Forms of Reading Pay Off? A Meta-Analysis on the Relationship Between Leisure Digital Reading Habits and Text Comprehension
https://journals.sagepub.com/doi/10.3102/00346543231216463

2) Källa: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV, 2023/0053 (COD) (sid 2).