Litet trafiksäkerhetsfokus när företag köper bilar

Trafiksäkerhet blir alltmer en del av det övergripande hållbarhetsarbetet inom både företag och organisationer. Trafiksäkerhet är ju också en del av FN:s hållbarhetsmål nummer 11.

Hanna Wennberg från Trivector redogjorde under sommarens Transportforum för en studie hon gjort. Den handlar om möjligheterna med systematiskt trafiksäkerhetsarbete i företag och organisationer, och hur detta kan integreras i verksamheternas övergripande hållbarhetsarbete.

– Mellan 30 och 40 procent av dödsolyckorna har koppling till olika verksamheters transporter. Det är ett viktigt område där vi behöver veta hur aktörerna tänker, sade hon.

Hanna Wennberg har intervjuat företrädare för företag och offentliga aktörer om deras trafiksäkerhetsarbete. Hon har dessutom gått igenom deras hållbarhetsredovisningar, vilka visar att få aktörer överhuvudtaget nämner trafiksäkerhet.

För att göra trafiksäkerhet till en faktor i det övergripande hållbarhetsarbetet behövs både piska och morot, enligt Hanna Wennberg. Det skulle dessutom bidra positivt på andra sätt.
– Många andra mål gynnas av ett trafiksäkerhetsmål, till exempel målsättningar inom miljöområdet.

Hon konstaterar att kravställande är en viktig beståndsdel i att driva arbetet framåt. Samtidigt är en av de begränsande faktorerna offentliga aktörers oförmåga att just ställa krav på trafiksäkerhet. Om krav överhuvudtaget förekommer så är de sällan detaljerade, förutom inom miljöområdet där utvecklingen kommit längre.

– Transportköpare borde verkligen jobba med detta. Teknikutvecklingen ger ju goda möjligheter att både ställa krav på och följa upp exempelvis hastighetsefterlevnad vid utförda transporter.

Maria Klingegård från försäkringsbolaget Folksam anser att företag i större utsträckning borde titta på trafiksäkerhet när de köper fordon. Bland annat därför att effekterna blir långvariga - en bils livslängd ligger på 18 år.

– Interna styrdokument, som bland annat styr bilinköp, skulle kunna vara ett effektivt verktyg för trafiksäkerhet, sade Maria Klingegård.

Hon påpekade dock att det till stora delar saknas studier om sådana styrdokument finns, och hur de i sådana fall används. Därför har hon tillsammans med några Folksam-kollegor, gjort en studie om nuläget och kapaciteten för styrdokument som verktyg för ökad trafiksäkerhet.

– Det är generellt sett låga krav på trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Sådant som alkolås, automatisk nödbroms, ABS eller whiplashskydd. Teknikutvecklingen har gått fort men kraven saknas eller har inte följt med.

Studiens slutsatser är att det ofta saknas ett strukturerat arbetssätt för att köpa så trafiksäkra bilar som möjligt. Men också att krav på fordonssäkerhet i styrdokument spelar roll.

– Om samtliga offentliga och privata aktörer krävde högsta säkerhetsklassning skulle 24 färre dödas i trafiken på årsbasis. På samma sätt som klimatavtryck numera är givet att redovisa, borde det vara lika givet att redovisa säkerhetsavtryck.

Claes Tingvall, tidigare trafiksäkerhetsansvarig på Trafikverket, numera senior konsult på företaget AFRY, var inne på samma linje. Han konstaterade dock att det ställer stora krav på organisationer att välja fordon som ligger långt framme vad gäller trafiksäkerhet och låga utsläpp.

Claes Tingvall, tidigare trafiksäkerhetsansvarig på Trafikverket, numera senior konsult på företaget AFRY.

– Kompetensen i den här frågan, som ofta hamnar på HR-avdelningen, är låg hos många aktörer. De vet inte vad de köper, sade Claes Tingvall.

Han menar att teknikfronten flyttar sig snabbt men att det går att hänga med.

– De företagsbilar vi har nu inom AFRY har jämfört med de tre år gamla bilarna minskat snittutsläppen från 110 till 20 gram koldioxid per kilometer. Samtidigt har säkerheten gått från Euro NCAP protokoll 2014 till 2016 års protokoll som lägsta nivå.

Text: Johan Granath
Foto: Staffan Gustavsson & Shutterstock