Polisen tillåts inte använda snabbdrogtester - Men ok för trafikskolorna

Sven Olof Sjöström, MHF

Sedan åtminstone tio år finns tillförlitliga snabbdrogtester som tas i munnen, och som används av polis i bland annat Norge, Danmark och Finland. Svensk polis tillåts dock inte nyttja metoden - som är ett sållningsinstrument - och med vars hjälp polisen kan identifiera misstänkt drogpåverkade för vidare provtagning.

I stället för snabbdrogtester använder svensk polis ögonundersökning, vilket innebär kontroll av ögonrörelser och reaktioner på ljus, samt pupillernas storlek med hjälp av pupillometer. Metoden är manuell och ställer höga krav på att polisen är erfaren och kan göra en bra helhetsbedömning av den provtagna personen.

– Det är ett hantverk men ganska svårt. När lagen infördes 1999 sas det att 20–25 procent av dem som identifierades som påverkade med hjälp av metoden inte alls var det enligt blodprovskontroll, säger Lars Olov Sjöström.

Tyvärr verkar polisen ha blivit sämre på att använda sållningsmetoden. Siffror från Rättsmedicinalverket visar att under åren 2022 och 2023 fanns ingen drogpåverkan hos 41, respektive 45 procent av dem som sållats ut som misstänkt påverkade.

– Det blir ungefär 6 000 personer per år som misstänks vara påverkade men inte är det, vilket visar på metodens brister. Dessutom kan vi nog anta att polisen inte lyckas identifiera ett antal som faktiskt är påverkade.

Även om svensk polis inte tillåts använda snabbdrogtester så används de ändå på bred front i Sverige. Bland annat inom missbruksvård, vanlig vård, socialtjänst och inom transportsektorn. Testerna finns att köpa på en fri marknad och det existerar i dag 50–100 olika märken av varierande kvalitet bara i Sverige, enligt Lars Olov Sjöström.

– Globalt sett är det en jättemarknad med en årlig omsättning på omkring 12 miljarder dollar och med en tillväxttakt på 10–15 procent per år. Man kan säga att det finns ett elitskikt av varumärken med mycket hög tillförlitlighet och ett bottenskikt där det saknas gräns för hur dåliga produkterna är.

Även om snabbtester används i relativt stor omfattning finns det ett integritetsproblem med dem, menar Lars Olov Sjöström. Det handlar framför allt om att provtagningen sker inne i munhålan, till skillnad från alkolås, där man ju blåser i ett instrument.

– Fackföreningarna reagerar ofta negativt på snabbdrogtester. De vill ju skydda sina medlemmar och det kan uppstå problem, bland annat beroende på vad kollektivavtalen säger. I allmänhet är det lättare att få igenom provtagning hos privata arbetsgivare, jämfört med offentliga.

Lars Olov Sjöström understryker att arbetsgivare bör ta integritetsfrågan kring salivbaserade drogtester på allvar.

– Man ska fundera på formerna, hur, när och var prov tas. Det skulle vara enklare om det var som med alkolås, men där är vi inte.

Han anser dock att det, oavsett testets utformning, bör vara möjligt för trafikskolor att använda snabbdrogtester, om än med försiktighet och betoning av integriteten.

– Det har också stor betydelse att det sker med en överenskommelse, att trafikskolan från början är tydlig med att eleven kan utsättas för drogtest.

Liksom med alkolåsen finns både trafiksäkerhets- och pedagogiska skäl att testa för droger, menar han. Pedagogiskt är det viktigt för eleverna att få prova något som de kan komma att utsattas för i framtiden. Det är också viktigt ur ett kunskapsperspektiv, visar en nyligen genomförd undersökning som MHF låtit Ipsos göra.

– Den handlar om attityden till alkohol och droger i samband med bilkörning i gruppen 16–35-åringar. Den pekar på att det att det finns de som tror att droger kan bidra till att man blir en bättre bilförare. Alkoholens negativa påverkan och risker är mer kända.

Frågan behöver aktualiseras menar Lars Olof Sjöström.

– Det vore rimligt att elever fick prova, särskilt för att sätta igång en diskussion om droger i trafiken. Men jag tror inte att det kan bli aktuellt med drogtest inför varje lektion, åtminstone inte med dagens teknik.

Trots att svensk polis alltså inte får använda snabbtester för droger kan Sverige komma att placera sig i täten för kravspecifikationer av testerna. Det beror på att det i svensk regi pågår ett standardiseringsarbete med Lars Olov Sjöström som ordförande. Arbetet handlar om att inom ramen för SIS-standard* kvalitetssäkra och kravspecificera snabbdrogtesterna.

– Vi tar fram en teknisk standard som till exempel ska kunna användas av dem som upphandlar tester.

Det svenska projektet väcker intresse i andra länder, eftersom det även internationellt saknas en standard. Till exempel vill irländska rättsmedicinare samverka för att utveckla en europeisk standard, berättar Lars Olof Sjöström.

– Ett troligt scenario är att vår standard helt enkelt kommer att översättas från svenska till andra språk och kunna användas direkt. Några remissförfaranden och interna processer återstår men en kravspecifikation kan och bör vara färdig under första kvartalet 2026.

Text: Johan Granath