2021-02-15

Positiva siffror för trafikåret 2020

Med preliminärt 190 dödade i trafiken under 2020 nådde Nollvisionen etappmålet om högst 220 dödade. Mycket positivt, menar Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket. Men några problemområden kvarstår, till exempel yrkestrafiken.

Maria Krafft, måldirektör på Trafikverket

– Att säga att måluppfyllelsen var väntad är att säga för mycket. Men följer vi utvecklingen omkring 15 år bakåt, så har den långsiktiga kurvan pekat mot att vi skulle nå fram, säger Maria Krafft. Pandemin hade en liten påverkan, det ska sägas, men vi hade nått målet ändå.
Jo, siffrorna har rört sig rätt, även om statistikkurvan under några år i följd planade ut och sedan till och med pekade uppåt något år. Till exempel 2018 ökade antalet dödade kraftigt, men över tid var 2018 ett tydligt undantag, ett hack i en annars nedåtgående kurva.

Vad är det då som gjort att etappmålet kunde nås? En mängd olika faktorer, enligt Maria Krafft. tillfreds
– Utvecklingen med hela tiden säkrare fordon och säkrare vägar. Exempelvis räddas 6-7 personer per år genom byte till modernare fordon. Kombinationen av dessa två faktorer ger dessutom extra effekt. ATK har också haft betydelse, liksom kommunernas arbete med sänkta hastigheter och utformning av vägmiljön, som stärker hastighetsgränsen i tätort.

Nollvisionsarbetet har under åren kritiserats för få åtgärder mot medvetna riskbeteenden i trafiken. Till exempel har STR velat se en större betoning på risk och beteende i trafikutbildningen. Det finns dock ingen motsättning mellan den teknikutveckling, som bidragit till minskad dödlighet, och åtgärder som kan minska riskabelt beteende, anser Maria Krafft. Men hon tror inte att mer utbildning automatiskt ger ökad trafiksäkerhet.
– Bra utbildning är jätteviktigt. Men mer utbildning ger inte samma utfall som säkrare fordon och vägar. Det är vår strategi och den har varit framgångsrik.

Det nya etappmålet med högst 133 dödade år 2030 blir en utmaning, menar hon. Hastighetsöverträdelser skördar många liv och där finns stora möjligheter till förbättring. Till exempel kör yrkesförarna i stor utsträckning för fort.
– Där har vi inte lyckats och det är fortfarande alldeles för få företag som jobbar med kvalitetssäkring, vilket är en förutsättning för uppföljning och i förlängningen att kunna bedriva trafiktrafiksäkerhetsarbete.
Mot denna bakgrund menar Maria Krafft att nyttotrafiken blir en viktig part i arbetet med att nå det nya etappmålet. Bland annat på grund av branschens storlek och möjlighet att påverka övrig trafik. Trafikverket har därför initierat ett arbete där man, tillsammans med rikspolischefen, har kallat till sig landets tio största transportköpare. Tanken är att påverka dem att upphandla transporter av företag som bedriver kvalitetssäkrande arbete.

Etappmålet för 2030 kräver, förutom en hastighetssäkrad nyttotrafik, bland annat också utökade möjligheter att kontrollera nykterhet, anser hon. Det skulle kunna bli möjligt genom att andra yrkeskategorier än polisen får genomföra nykterhetskontroller. Sannolikt blir det också ökade krav på nykterhet för att komma in på olika områden.

– I Göteborgs hamn kommer bilarna inte in utan att chauffören blåser grönt. Det är en arbetsmiljöfråga.
Det är mycket positivt att trafiksäkerhet har börjat integreras i ett större hållbarhetssammanhang, menar Maria Krafft. Ett exempel kan vara när kommuner arbetar med att skapa attraktiva tätorter där barn har en säker gångväg till skolan. Integrationen skapar ett bredare angreppssätt och ger vinster där summan är större än de enskilda delarna.

– Trafiksäkerhet som en del av hållbarheten är inte bara en myndighetsfråga, utan en fråga för alla aktörer. Hållbarhet kan vara det stora transportföretaget som frågar sig hur många som skadas i deras verksamhet. Att människor skadas är inte hållbart.

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson