Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Ett nytt B1-körkort från 15 år, ändrade behörighetskrav för A-traktorer och möjlighet att köra tyngre alternativt drivna fordon med B och BE. Det är huvudförslagen i delredovisningen om EU:s fjärde körkortsdirektiv. För trafikskolorna kan förändringarna innebära en ny elevgrupp, anpassad riskutbildning och nya krav på utbildningsfordon.
Den 2 november presenterades delredovisningen Ny körkortsbehörighet B1 och andra ändringar av förarbehörigheter, Ds 2026:20. Förslagen har två tidsplaner: tyngre alternativt drivna fordon på B och BE från den 26 november 2027 samt B1 och ändrade behörighetskrav för A-traktorer från den 26 november 2029.
Utredningen föreslår flera förändringar. Nedan går vi igenom de centrala delarna. Det handlar i nuläget endast om förslag – inga nya regler är beslutade.
B1 från 15 år kräver EU:s godkännande
B1 föreslås bli en nationell behörighet för en ny fordonstyp, begränsad personbil, med totalvikt på högst 2 500 kilo, högsta hastighet 45 km/tim och högst en tillgänglig passagerarplats. Åldersgränsen 15 år kräver förhandsgodkännande från EU-kommissionen. Utan godkännande gäller direktivets gräns på 16 år.
Behörigheten ska gälla i Sverige och upphöra när föraren fyller 21 år. B1 ska även ge AM-behörighet, som består efter 21-årsdagen. Släp ska inte vara tillåtet, och bilen får inte köras på motorväg eller motortrafikled.
Bakgrunden är bland annat osäkerheten om dagens möjlighet att köra A-traktor med AM-körkort är förenlig med EU-rätten. Utredningen vill skapa ett långsiktigt hållbart regelverk för ungdomars mobilitet.
A-traktorer får finnas kvar – med nya behörighetskrav
A-traktorer på högst 2 500 kilo föreslås kräva B1 eller B, medan tyngre A-traktorer ska kräva B. Enbart AM eller traktorkort ska alltså inte längre räcka. Hastighetsgränsen ska fortsatt vara 30 km/tim.
Övergångsregler föreslås för äldre AM-, motorcykelbehörigheter och traktorkort. För många innebär det fortsatt rätt att köra A-traktor till den 26 november 2032, om behörigheten förvärvats före den 26 november 2029 och innehavet varit obrutet. Vissa rättigheter föreslås bestå längre, bland annat för äldre A2- och A-behörigheter på A-traktorer över 2 500 kilo.
Även behörighetskraven för andra traktorer och motorredskap förändras. Undantaget för kortare arbetsrelaterade vägsträckor utan förarbehörighet föreslås begränsas till personer som fyllt 18 år.
Övningskörning och utbildning inför B1
B1 föreslås kräva körkortstillstånd, teoretisk riskutbildning samt godkänt kunskapsprov och körprov hos Trafikverket. Riskutbildningen ska anpassas till unga förare och fordonstypen och omfatta alkohol, droger, trötthet, andra riskbeteenden och manipulation av fordon. Provfordonet ska tillhandahållas av Trafikverket eller en trafikskola med tillstånd.
Något obligatoriskt antal körlektioner föreslås inte. Privat övningskörning ska kunna börja vid 15 år i begränsad personbil eller A-traktor på högst 2 500 kilo, med en godkänd handledare som uppfyller motsvarande krav som för B. I trafikskola föreslås start från 14 år och 9 månader med en personbil på högst 2 500 kilo, tekniskt begränsad till 45 km/tim.
B1 ska ha två års prövotid. När föraren senare tar B börjar en ny tvåårig prövotid. Någon automatisk övergång till B föreslås inte. Den som är under 26 år, inte tidigare haft B och har svensk B1 som gäller eller enbart upphört av åldersskäl föreslås kunna tillgodoräkna sig riskutbildningens del 1. Del 2 ska däremot genomföras.
Nya fordonskrav och tätare kontroller
Begränsade personbilar ska registreras som en egen fordonstyp. Transportstyrelsen behöver ta fram tekniska krav på bland annat hastighetsbegränsning och skydd mot manipulation. Det räcker därför inte att höja hastigheten på en befintlig A-traktor. Fordonen föreslås omfattas av samma skatter och avgifter som vanliga personbilar samt krav på vinterdäck. A-traktorer på högst 2 500 kilo ska få samma besiktningsintervall som personbilar, vilket innebär tätare kontroller än i dag.
B-körkort för tyngre fordon med alternativa drivmedel
Från den 26 november 2027 föreslås B ge rätt att köra vissa personbilar och tunga lastbilar med totalvikt över 3 500 men högst 4 250 kilo, om de helt eller delvis drivs med alternativa bränslen. Campingbilar undantas. Ett släp på högst 750 kilo ska få kopplas till. Föraren ska ha ett giltigt EES-körkort och minst två års B-innehav.
För BE föreslås motsvarande möjlighet med dragfordon på högst 4 250 kilo och släp med sammanlagd totalvikt på högst 3 500 kilo. Här krävs två års BE-innehav. Ingen ytterligare utbildning eller nytt prov föreslås. Andra regler för tunga fordon, exempelvis om hastighet och kör- och vilotider, påverkas inte automatiskt.
Konsekvenser för trafikskolor och trafiksäkerhet
För trafikskolorna kan förslagen innebära minskad efterfrågan på AM-utbildning men nya uppdrag inom B1 och riskutbildning. Verksamhet och utbildningsfordon behöver anpassas. Grundkostnaden för B1 uppskattas till 3 500–4 000 kronor, med körlektioner och andra kostnader utöver det.
Utredningen bedömer att B1 sammantaget kan förbättra trafiksäkerheten eller behålla dagens nivå. Samtidigt innebär högre hastighet ökade risker, och effekterna behöver följas. Miljönyttan beror på fordonsval och drivmedel.
Återstående delar, bland annat digitala körkort, beledsagad körning och körkortsåterkallelser över landsgränserna, behandlas inför slutredovisningen den 16 juli 2027.
STR efterlyser krav på praktisk körutbildning
STR:s förbundsordförande Maria Prole välkomnar förslagen om prov och riskutbildning för B1. Samtidigt anser hon att även praktisk körutbildning bör vara ett krav:
– Jag ser positiva delar i förslaget, inte minst att det införs både kunskapsprov, körprov och obligatorisk riskutbildning. Men jag tycker att utredningen missar en viktig pusselbit när den inte ställer krav på praktisk körutbildning. Vi behöver ett system som uppmuntrar till lärande och ansvarstagande, inte ett system där man kan hoppa över utbildningen och gå direkt till prov. Det handlar ytterst om att ge våra unga förare bästa möjliga förutsättningar att bli trafiksäkra, säger Maria Prole.
Hon lyfter också hur förslagen kan påverka en redan ansträngd provverksamhet.
– Redan i dag har vi långa provköer och alltför många underkända B-körprov. Med tiotusentals fler körprov om året blir behovet av väl förberedda elever ännu större. Då behöver vi ställa krav på praktisk körutbildning. Körprovet ska vara det sista steget i utbildningen, inte det första steget i lärandet.