Kraftigt förbättrat provresultat för AM

Sedan nya föreskrifter infördes vid årsskiftet har vi en tydlig indikation på att de nya föreskrifterna och den mer omfattande körkortsutbildningen för AM, ger positiva resultat. Redan efter drygt fyra månader kan vi dels konstatera att provresultatet förbättrats kraftigt. Bakgrunden är att sedan 2014 har resultaten stadigt försämrats. 2025 var vi nere på 39% godkända (totalt antal prov) men med de nya AM-föreskrifterna har vi idag ett godkännande på drygt 53%. Det är en anmärkningsvärd resultatförbättring á 14 procentenheter på kort tid. Vi hoppas att denna utveckling håller i sig även om det är rimligt att tänka att vi kommer att se en viss utplaning av effekten när vi summerar AM-säsongen 2026.

Vid sidan av en kraftig resultatförbättring hittills, ska man också väga in att antalet kunskapsprov ligger i nivå med samma period under de senaste åren (9716 prov jämfört med ett snitt á 9 864 för de tre senaste åren). Det har alltså inte blivit någon nedgång i kundtillströmningen vilket en del i branschen hade befarat. I alla fall inte hittills. Detta är inte så förvånande. Erfarenheten från tidigare förändringar i förarutbildningssystemet genom åren visar att en förändring många gånger accepteras och normaliseras betydligt snabbare än man i förväg kan tro och befara. Inom kort blir förändringen ”det nya normala” (det kanske tydligaste exemplet var införandet av full moms). Kostnaden ställs mot nytta och då behovet är tillräckligt stort, är kostnaden normalt inget avgörande hinder utan mer en prioriterings och planeringsfråga. Dessutom ska man betänka att målgruppen hela tiden förnyas och attityder och uppfattning är dynamiska och snabbt kan förändras.

Utbildare vittnar om att genom de nya förskrifterna, ges man tid och möjlighet att översätta teorin i praktiken. Det är något helt annat att utbilda nu jämfört med innan nya AM-föreskriften. Eleverna får nu chansen att bättre förstå konsekvenserna av olika handlande och därmed blir inlärningen mer på djupet. Vi menar att detta är ytterligare en indikation för varför det är viktigt att varva teori och praktik och att de hänger ihop. Resultaten på det teoretiska AM-kunskapsprovet, förbättras således i det här fallet genom att mer tid läggs på både teori och praktik.

Om denna positiva utveckling håller i sig, kommer någonstans mellan 15–20 000 färre underkända AM-prov göras under 2026 jämfört med 2025. Det innebär att mellan 5 till 10 miljoner kronor förs över från prov till utbildning – från ett i princip värdelöst nej från staten till en substantiell ökning av kunskap och därmed värde för alla parter. Förädlingsvärdet i processen har därmed förbättrats avsevärt för både individ och samhälle. Individen får ett körkort snabbare och debuterar med en högre kunskapsnivå. Samhället får ökad mobilitet och ökade trafikkunskaper till en lägre kostnad.

Detta skulle visa två saker:

1. Utbildning lönar sig. Att lära sig rätt från början spar tid och pengar för alla inblandade och ger en bättre trafiksäkerhetseffekt. Fler utbildningstimmar på AM och bättre struktur ger utbildaren bättre möjlighet att göra sitt jobb.

2. Kraven har stärkt resultatet. Forskning och erfarenhet visar att ett alltför stort ansvar läggs på individen i det svenska förarutbildningssystemet. Extra tydligt blir detta när det gäller 15 - 16 åringar. Barn har inte förmåga till konsekvenstänk och klarar inte av att självständigt hantera utbildningsprocessen. Mognad tar tid och med bara några extrautbildningstimmar och tydligare struktur, har en avsevärd förbättring kunnat konstateras. Därför måste systemet värna denna målgrupp. Det gäller inte bra säkerhet utan även ekonomi. En god körkortsutbildning är en lönsam investering.

Synen på, och värderingen av, kunskap, förändras över tid. I dagens informationssamhälle har fokus delvis flyttats från ren faktakunskap (att minnas) till källkritik, analys och förmågan att söka och värdera information. En central fråga i skoldebatt och forskning handlar om balansen mellan traditionell katederundervisning (fakta) och elevcentrerat lärande (självständigt sökande). Eftersom samhället förändras snabbt, ses kunskap i allt högre grad som en färskvara vilken ständigt måste uppdateras. Det livslånga lärandet blir därmed en nödvändighet.

En aktuell debatt kring kunskap och utbildning är i vilken mån olika utbildningar lönar sig (och t.o.m. om utbildning överhuvudtaget lönar sig!). Införandet av AI innebär ett paradigmskifte vilket påverkar många jobb. Dock börjar vi redan kunna konstatera att AI ställer högre, inte lägre, krav på användaren. Felaktig använt är AI inte bara farligt, utan även ineffektivt.

Kunskap är en lätt börda att bära genom livet. Det är en tidlös sanning vilken naturligtvis även gäller trafikkunskap.

Grattis alla skickliga AM-utbildare för en utmärkt start på året! Vår förhoppning är att den positiva utvecklingen kan få hålla i sig och att Ni som utbildare driver utbildningar i världsklass, fortsätter att lyfta resultaten!