Färre B-körkort hotar transportnäringen

I rapporten ”Transportnäringen och framtidens arbetsmarknad” analyseras hur branschens arbetskraftsbehov ser ut till år 2035. Behovet kommer att öka samtidigt som yrkesförarna blir färre. I rapporten konstateras att framtiden kommer innebära en större andel äldre i arbetsstyrkan och färre anställningsbara som har C- och D-körkort. Detta kommer att öka redan synliga bekymmer.
– Det är allvarligt eftersom efterfrågan på transporter kommer att öka fram till år 2040. Samtidigt utbildas alldeles för få yrkesförare, branschen hittar inte personal, säger Caj Luoma som är chef för kompetensförsörjning inom Transportföretagen.

Rapporten pekar också på några av orsakerna till förarbristen. En av dessa är att färre tar körkort: Andelen av befolkningen med B-körkort har sedan 1990 minskat med sex procent. Dessutom har andelen personer med C- och D-behörighet halverats på 20 år.
– Vi vet att det finns ett tydligt samband mellan körkort och etablering på arbetsmarknaden. Särskilt när det handlar om så kallade instegsjobb. Saknar du körkort är möjligheterna att få ett jobb klart sämre.

Caj Luoma pekar också på hur pandemin bidragit till minskad efterfrågan på främst persontransporter, vilket lett till att förare lämnat yrket för andra branscher och sedan inte återvänt.
– Samtidigt har branschen sedan gammalt svårt att fylla luckorna efter dem som slutar, eftersom för få utbildas. De flesta yrkesförarna kommer idag från Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar som i huvudsak riktar sig till personer som är arbetslösa.
Enligt Transportföretagens rapport behövs omkring 4 000 nya lastbilsförare och 1 500 nya bussförare varje år.

Antalet kvinnor som söker till gymnasieskolans fordonsprogram har ökat markant på senare år.

– Utbildningssystemet som det ser ut i dag räcker inte till, det täcker bara omkring 60 procent av branschens behov.
Samtidigt finns flera positiv trender inom transportutbildningsområdet. Till exempel ökar intresset för gymnasieskolans fordons- och transportprogram. Framför allt har andelen kvinnor som söker ökat rejält under senare år.
– Det är en medveten satsning som nu ger resultat, vilket vi är stolta och glada över. Av dem som går utbildningarna är 22 procent kvinnor. Lokalt kan det var över 50 procent.

Han har ingen uppfattning om hur kvalitén på B-utbildningen påverkar annat körkortstagande. Transportföretagen har heller ingen samlad bild av kvalitén på Arbetsförmedlingens utbildningar till yrkesförare men känner till den kritik som riktats mot utbildningarna.
– Vi har hört kritiken men har ingen fakta att stödja oss på. Samtidigt som vi påtalat för Arbetsförmedlingen att de borde ta fram bättre statistik, till exempel över hur många som får jobb efter genomgången utbildning och varför det är lokala skillnader.

Transportföretagen ser gärna, liksom STR, att CSN-lånet för körkort utökas till att även gälla körkortsbehörigheterna C och D. Enligt Caj Luoma finns det också en färdig snabbutredning inom området, men det är oklart hur den nya regeringen kommer att hantera ett eventuellt utökat lån.
– Hittills har prio inom den regionala vuxenutbildningen legat på vård och omsorg och för lite till näringslivet i övrigt. I valrörelsen var det också torftigt på temat kompetensförsörjning från samtliga politiska partier.

Allt är dock inte dåligt och det har fattats politiska beslut i rätt riktning av den avgående regleringen, menar Caj Luoma.
– Politiken har i alla fall insett problemet men bristen på kompetent personal består. Volymerna måste upp.

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson