Fler fortkörare ska stoppas

Nollvisionens delmål för 2020 var högst 220 döda i vägtrafiken.
Under många år såg det målet väldigt avlägset ut. Så sent som 2018 dog inte mindre än 324 personer i olika trafikolyckor.
Men 2020 var antalet omkomna i vägtrafiken nere på 190 individer.
Nu finns det ett nytt etappmål. År 2030 ska högst 133 personer ha omkommit på det statliga vägnätet och de kommunala vägarna.

På Trafikverkets årliga resultatkonferenser, där föregående års trafiksäkerhetssiffror presenteras, brukar ett antal röda områden listas, områden där åtgärder måste sättas in för att antalet dödade och svårt skadade i trafiken ska minska ytterligare. Hastighet är ett sådant område, och enligt såväl trafikmyndigheterna som forskningen dessutom ett område med hög potential i sammanhanget. Det vill säga, kan man få människor att hålla hastighetsgränserna skulle många liv räddas. Enligt exempelvis VTI-forskaren Anna Vadeby innebär en sänkning av medelhastigheten med bara en enda kilometer 15 färre omkomna individer per år.

Efter att ha tagit del av en rapport som handlar om polisens möjligheter att bidra till de nationella trafiksäkerhetsmålen har rikspolischefen Anders Thornberg beslutat att polisen ska öka ambitionerna och rapportera hastighetsöverträdelser i större utsträckning än vad som görs i dag.
– Vi behöver vässa våra metoder för att rapportera även mindre hastighetsöverträdelser. Att den stora majoriteten av förare följer hastighetsbegränsningarna är det som får effekt, säger Anders Thornberg i en kommentar.
Han anser att polisens resultat måste förbättras särskilt när det gäller små hastighetsöverträdelser, de som ligger i spannet 6-9 kilometer i timmen.

Hur ska det gå till?
Mitt i Trafiken kontaktade Polismyndigheten för att få svar på den frågan och några frågor till. Ska fler poliser synas ute på vägarna? Oftare? Och från när intensifieras hastighetsövervakningen?
Den respons vi får kommer från pressekreteraren Karin Styrenius och lyder så här: ”Beslutet är precis taget och nu återstår för processägaren Noa att avgöra hur åtgärderna ska tas vidare, det vill säga det finns inga svar ännu på dina frågor.”

Mitt i Trafiken konstaterar dock att andra åtgärder som Polisen nu beslutat om är att fler mobila fartkameror ska köpas in, att en nationell polisiär rutin för Smadit (samverkan mot alkohol och droger i trafiken) mellan Polismyndigheten och kommuner och regioner ska tas fram och ”att enhetliga nationella rutiner för uppföljning av trafiksäkerhetsarbetet ska skapas”.
Mitt i Trafiken konstaterar också att det verkar som om insatserna när det gäller fortkörare faktiskt intensifierades redan 2020. Antalet körkortsåterkallelser ökade kraftigt förra året, och den största ökningen skedde när det gällde ”återkallelsegrund 4” vilket normalt innebär fortkörning. Antalet återkallelser på den grunden ökade med hela 31 procent, från 19 903 fall under 2019 till 26 050 fall 2020.
– Vi ser en kraftig ökning i inflödet av omhändertagna körkort från Polisen och det är det som är förklaringen till att också antalet beslut från oss ökar, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.

Mitt i Trafiken skrev nyligen om effekten av hastighetskameror. Se artikeln här

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson