Lyckas personer med ADHD och autism bättre eller sämre än personer utan diagnos på teori- och körprov?

Tanken med studien är att ta reda på om det finns skillnader i provresultaten för personer med autism och ADHD, jämfört med personer utan diagnos. Lina Hertzberg är doktorand vid Institutionen för datavetenskap, IDA, vid Linköpings universitet och arbetar med studien. Hon konstaterar tillsammans med sin huvudhandledare, biträdande professor Birgitta Thorslund, att undersökningen också kommer att bidra med svar på en annan fråga: Om det är rimligt att ta bort kravet på läkarintyg* för körkortstillstånd för personer med autism och ADHD, vilket Transportstyrelsen föreslagit.

Lina Hertzberg och Birgitta Thorslund

– De kvantitativa resultat vi får fram lär visa om det är befogat att kräva läkarintyg eller inte, säger Lina Hertzberg, vars bihandledare är Helena Selander på VTI.

Helena Selander 

Registerstudien om skillnader i provresultat mellan personer med och utan diagnoser kommer enligt forskargruppen att vara unik i sitt slag.

– Den går i princip bara att genomföra i Sverige, eftersom andra länder saknar register på det sätt som vi har, säger Helena Selander.

Undersökningen, som är en del i Lina Hertzbergs avhandling, genomförs med hjälp av data från bland annat förarprovsresultat från Trafikverket, Socialstyrelsens diagnosregister och Transportstyrelsens olycksdatabas. Den är tänkt att fylla ett kunskapsmässigt tomrum, trots många tidigare undersökningar av diagnosgrupperna.

– Det har gjorts en mängd studier om NPF-diagnoser och körkortstagande men majoriteten handlar om svårigheter i körning och under förarutbildningen. Vi vet alltså en hel del om körkortstagare med NPF, men inte hur de faktiskt presterar på kunskapsprovet eller körprovet, jämfört med personer utan diagnos, säger Lina Hertzberg.

Hon konstaterar också att de flesta tidigare studier är intervjubaserade eller bygger på frågeformulär där personer med diagnos själva svarat på frågor om sitt körkortstagande. Den sortens självrapporterade data väger relativt lätt inom vetenskapen, jämfört med kvantitativa registerdata.

En anledning till undersökningen är att kunna motivera möjliga insatser, till exempel utveckling av fler eller bättre anpassade prov. Men även att visa på om den sortens insatser faktiskt behövs.

– Det kan handla om att motivera förändringar i upplägget av olika åtgärder eller att ändra utformningen av proven. Vi kommer också att på ett mer objektivt sätt se vad som är eventuella svårigheter för de olika grupperna, där de kan behöva flera och kanske tidigare insatser, säger Lina Hertzberg.

Bättre anpassat prov

Ytterligare en studie som kommer att ingå i avhandlingen ska mäta de kunskaper trafiklärare har om autism och ADHD. Den undersökningen kommer att bygga på ett frågeinstrument där en större grupp, 100 eller fler, trafiklärare får förhålla sig till påståenden som: ”Diagnosen ADHD kännetecknas av bristande uppmärksamhet och impulsivitet” och liknande.

Trafiklärarnas kunskaper

Lärarnas kunskapsnivå om diagnoser påverkar det stöd och de insatser som elever får under sin utbildning, och ibland också om de överhuvudtaget får insatser, enligt Lina Hertzberg. En komplicerande faktor är dessutom, vilket tidigare studier visat, att körkortstagare med diagnos ofta avstår från, eller dröjer med, att prata om diagnosen.

– Att vi får veta mera om trafiklärarnas kunskaper är viktigt. Det kan leda till insatser för att öka deras förståelse och kunskaper och därigenom skapa bättre pedagogiska förutsättningar för både dem och elever med diagnos, säger Lina Hertzberg.

Det är Trafikverket som finansierar och satsar på doktorandtjänsten inom området neuropsykiatriska funktionsvariationer, vilket Birgitta Thorslund ser mycket positivt på.

– Det är en välbehövlig satsning, eftersom ADHD och autism är vanliga diagnoser. Därför är det på tiden att vi får mer och bättre kunskap om hur de här förarna klarar proven, jämfört med dem utan diagnoser.

Text: Johan Granath

*Sedan 2008 kräver Transportstyrelsen läkarintyg för att personer med vissa neuropsykiatriska diagnoser ska få körkortstillstånd. Myndigheten har dock på socialministerns uppdrag föreslagit att avskaffa intygstvånget, bland annat mot bakgrund av att det tar för mycket tid från vården att utfärda intyg. Detta är tänkt att börja gälla från januari 2026.