Norge trafiksäkrast

Det går sällan eller aldrig att förklara komplicerade skeenden, till exempel lyckat trafiksäkerhetsarbete, med en enskild bakomliggande faktor. Men någonstans måste man börja. Rune Elvik startar med hastighetsgränser.
– Vi satte i olika omgångar från 2001 ner hastighetsgränserna på de farligaste vägarna. Åren efter byggdes både punkt-ATK och streck-ATK* ut liksom motorvägsnätet, säger han.Detta kombinerades med kompletterande åtgärder, till exempel förbättrad vägbelysning och mitträcken.

Sverige och Norge är på många sätt lika. Detta gäller även områden som trafik och trafiksäkerhet men det finns en mängd mindreskillnader. Till exempel pekar Rune Elvik på att i Norge håller drygt 60 procent av trafikanterna sig inom lagstadgad hastighet. Motsvarande siffra för det statliga vägnätet i Sverige är 45 procent.Dessutom har Norge lägre hastighetsgränser än Sverige.
– Det finns en möjlighet att antalet dödade i den svenska trafiken skulle minska med lägre hastighetsgränser och fler som höll tillåten hastighet, säger Rune Elvik.

Även om hastighetsefterlevnaden är bättre i Norge så har hastighet och ATK debatterats. Den nyligen avgångne trafikministern Jon Georg Dale från Framstegspartiet har till exempel krävt färre hastighetskameror och en höjning av fartgränserna.
– Det återstår att se om denna politiska linje blir genomförd nu när högerpopulisterna har lämnat regeringen.*

Norge har likt Sverige satsat mycket på teknik och infrastruktur för att öka trafiksäkerheten, till exempel ATK, mittseparering och motorvägar. Men Rune Elvik betonar att man också i betydligt större omfattning än Sverige har genomfört trafiksäkerhetskampanjer, till exempel om bilbältesanvändning och riskerna med hög hastighet.
– I Sverige har ni ju förkastat kampanjer. Men vi har haft flera och det kan inte uteslutas att de haft effekt, även om de tekniska åtgärderna har bidragit mest till att reducera antalet dödade och svårt skadade.

Det norska trafiksäkerhetsarbetet bygger på en nollvision som infördes 2001. Arbetet sker via en övergripande nationell transportplan med en tolvårig tidshorisont. På mer detaljerad nivå finns fyraåriga trafiksäkerhetsplaner. Nollvisionens mål är högst 350 döda och svårt skadade år 2030.
Det finns de som menar att den norska trafikutbildningen har del i de norska trafiksäkerhetsframgångarna. Men det är inte självklart med ett sådant samband, enligt Rune Elvik. Han hänvisar till undersökningar som gjorts efter ändringar i förarutbildningen åren 2005 och 2016.
– De visar inte några större effekter. Vi kan se små förbättringar i trafiksäkerhet men utvecklingen var, oavsett ändringarna i förarutbildningen, på väg åt det hållet.

Användningen av alkohol ser ungefär likadan ut i Sverige och i Norge. Andelen alkoholpåverkade förare kan dock vara något lägre i Norge men skillnaden är relativt liten. Alkohol i samband med bilkörning är ett av flera exempel på beteendefrågor i trafiken, frågor som numera oftare påtalas i den svenska i trafiksäkerhetsdebatten.

Hur viktiga är beteendefrågorna i Norge, enligt din mening?

– Det satsas på att främja säkert beteende. I de fyråriga trafiksäkerhetsplanerna finns bland annat mål för ökad användning av bilbälte, bättre hastighetsefterlevnad och färre som kör påverkade. Efter 2006 håller också fler hastighetsgränsen och användningen av bilbälte har ökat. För alkohol- och drogpåverkade förare finns inga bra data men vi vet att siffrorna ligger lågt.

* ATK står för Automatisk trafiksäkerhetskontroll. Streck-ATK innebär att ett fordons medelhastighet räknas ut mellan två kameror. Om medelhastigheten överstiger hastighetsgränsen bötfälls föraren. Denna teknik är inte tillåten i Sverige. Bland annat av integritetsskäl.

* Samtliga ministrar från Framstegspartiet lämnade i januari 2020 den norska regeringen.

Text: Johan Granath  Foto: Staffan Gustavsson