Olika uppfattningar om intygskravet

Transportstyrelsen har haft regeringens uppdrag att se över föreskrifter och allmänna råd om medicinska krav för körkortsinnehav för personer med NPF-diagnos. Anledningen är att andelen barn med autismdiagnos ökat kraftigt, vilket lett till en betydligt ökad efterfrågan på läkarintyg för prövning av körkortstillstånd.

Bakgrunden är enligt Transportstyrelsen också ”ett förändrat kunskapsläge och diagnospanorama som har medfört behov av att modernisera reglerna.”

Den utredning som Transportstyrelsen har gjort visar att ”särskilda medicinska krav för diagnosgruppen inte kan motiveras”. Utredningen har varit på remiss och många aktörer, bland andra STR, har tyckt till.

Enligt STR är det rimligt att ta bort kravet på läkarintyg. Bland annat därför att det berör relativt få personer och knappast heller lyckas identifiera eventuellt olämpliga förare. Förbundet konstaterar att ”för den stora merparten … som har en lindrig NPF-diagnos inom ADHD eller autismspektret, kommer förslaget att ta bort kravet på läkarintyg, underlätta att ta körkort.”

Beroendeproblematik
STR menar också att den samlade erfarenheten säger att diagnosen i sig inte behöver utgöra ett problem. Tvärtom kan den till och med vara en fördel: ”Många elever med diagnoser är fokuserade, målmedvetna, tar utbildningen på stort allvar, kommer väl förberedda och är väl medvetna som sina brister…”.

Förbundet anser dock att ett bekymmer är beroendeproblematiken, som eventuellt kan vara större i gruppen med NPF-diagnos. Men detta är något som andra instanser får värdera och bedöma, skriver STR.

Förbundet menar också att läkarintygsprocessen i dag saknar funktion men att förarutbildningen kan och bör individanpassas och utbildning av personer med NPF-diagnos bör göras av lärare som är specialutbildade för detta.

Kritisk före detta forskare
Den tidigare trafikforskaren, numera konsulten Anders af Wåhlberg, var kritisk till kravet på läkarintyg när det infördes 2008. Han har tidigare forskat om bland annat metodik inom trafikforskning vid psykologiska institutionen vid Uppsala universitet och har skrivit en bok i frågan. 

Wåhlberg anser att det är bra om det medicinska kravet försvinner och att det aldrig borde ha införts.

Anders af Wåhlberg

– Eftersom det inte fanns några bra bevis för förhöjd olycksrisk för NPF-gruppen från början så är det ju lika bra att ta bort det. Dessutom kan inte läkare bedöma enskildas olycksrisk i alla fall.

Han menar att beslut inom trafiksäkerhetsområdet ofta tas utan forskningsbaserade beslutsunderlag av byråkrater som tycker saker utan att ha någon som helst koppling till pålitlig forskning.

Överdrivna effekter

– Det är intressant att dåvarande Vägverket hävdade att det fanns ”starkt stöd i forskning”* för begränsningar för körkort vad gäller ADHD men nu vill ändra detta. Det där är ju saker som vem som helst kan säga, och ofta gör. Man måste kräva referenser på exakt vad de hänvisar till.

Anders af Wåhlberg publicerade, trots att han säger sig ha lämnat trafikforskningen, en forskningsartikel i tidskriften Journal of Safety Research så sent som 2023. Den handlade om att effekterna av ESC (Electronic Stability Control) sannolikt är mycket överdrivna i den forskning som finns på området. Han anser att detta är ett exempel av många på dålig eller svag forskning och forskningsanknytning inom trafiksäkerhetsområdet.

– Ett annat exempel är det politiska beslutet som tillät A-traktorregistrering med elektronisk fartsänkning. Det går emot alla möjliga mål om trafiksäkerhet, miljö, kollektivtrafik och hälsa. Enligt mig är trafiksäkerhetsforskning av ytterst låg kvalité, med resultat och påståenden som är fullständigt opålitliga.

Framstressad

Helena Selander är senior forskare på VTI och har varit involverad i VTI:s remissvar på utredningen om att ta bort intygskravet för körkortstillstånd för personer med NPF-diagnos. Hon menar att utredningen troligen stressats fram och är fundersam över dess argument om att intygsskrivandet upptar stora vårdresurser.

Helena Selander 

– Det håller jag med om men det känns som att avlasta sjukvården är det viktigaste argumentet för att ta bort intygskravet. Huvudfokus borde vara trafiksäkerhet men i förslagets förväntade effekter nämns inte ens trafiksäkerhet, säger Helena Selander.

Hon konstaterar att det finns få svenska studier om körkort och personer med NPF-diagnos. Det finns dock några, bland annat en som pekar på att personer med sådana diagnoser kan ha varierande utmaningar för att klara kör- och kunskapsprov.

– Det finns även en stor nationell registerstudie från Karolinska institutet som har tittat på olycksinblandning med personer med ADHD men den har utredningen missat. Istället har man fokuserat på mindre simulatorstudier. Så det är ett svagt underlag.

Svaga argument

Helena Selander menar att det kan finnas skäl att lätta på intygskraven men att Transportstyrelsens utredning inte duger som underlag.

– Inom de här diagnosgrupperna är variationerna extremt stora och därför måste vi ha bättre underlag än vad den här utredningen ger.

Ett argument som Transportstyrelsen betonar är att väldigt få ändå nekas tillstånd (99,6 procent får körkortstillstånd). Det vill säga att processen skulle vara onödig eftersom nästan 100 procent ”släpps igenom”. Detta stämmer inte, enligt Helena Selander.

– I de fall som läkarna inte vill bifalla blir det helt enkelt ingen ansökan om körkortstillstånd, och detta kommer därför inte till Transportstyrelsens kännedom. Personen skjuter helt säkert upp ansökan, så där finns ett rejält mörkertal. En sådan här utredning borde fått mer tid för att göra ett ordentligt jobb. Det kräver trafiksäkerheten.

Det finns fler remissinstanser som är för ett fortsatt intygsförfarande. Ett exempel är Svensk Trafikmedicinsk Förening, som är en sektion av Svenska Läkarförbundet. Föreningen stöder visserligen förslaget att ta bort krav för dem med mild ADHD och autismspektrumtillstånd grad 1, men tycker i övrigt att förslaget skulle innebära oacceptabelt ökande risker. Till exempel för personer med störd impulskontroll, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och omdöme.

STMF skriver även att utredningens forskningsgenomgång ”avfärdar all den kunskap som funnits i flera år och som startade med studier från USA.” och att, som utredningen ”utgå från aktuell svensk och nordisk forskning innebär att man ställer orimliga krav på ett relativt begränsat forskningsunderlag”.

Text: Johan Granath

*Anders af Wåhlberg påpekar att hans kommentar gjordes med utgångspunkt i vad Mitt i Trafiken skrev strax efter att kravet på läkarintyg införts 2008.