VTI studie om körprov: Fler borde underkännas

Det är den förra VTI-forskaren Birgitta Thorslund, numera vid Linköpings universitet, och Helena Selander från VTI Göteborg som genomfört en studie som kommer att publiceras under första kvartalet nästa år.
– Vi har screenat totalt 70 frivilliga elever från en trafikskola om hur de hanterar risker i trafiken i körsimulator. De har fått köra 16 olika scenarier som handlar om olika risksituationer. De fick inte missa ett enda av dessa, då var de underkända i simulatorkörningen, säger Birgitta Thorslund.

Testet lades tidsmässigt så att simulatortestet skedde två dagar före elevens inbokade körprov. Den provande eleven fick inte veta något om resultatet av simulatorkörningen inför körprovet. Av de 41 som klarade provet borde hela 29 stycken inte ha körkort, enligt Birgitta Thorslund.
– Det är väldigt tydliga scenarier med riskinslag i simulatorn, till exempel handlar det om att köra förbi en skolskjutsbuss som stannat vid hållplats, säger hon och drar igång en filmsekvens på datorn. Samtliga simulerade situationer är sådana att eleven kan göra fel som på ett körprov ensamma skulle ge underkänt av medåkande inspektör.

I ett simulatorscenario visar hon hur ett barn kliver ut i gatan skymd av bussen, eller i ett annat, där en person går ut framför bilen på ett övergångsställe. Simulatorsekvenserna är utformande av forskarna tillsammans med en stor referensgrupp där bland andra STR (både kansli, förbund och trafikskolor) ingår. Övriga i referensgruppen är förarprövare (inspektörer) och annan personal från Trafikverket, sakkunniga från Transportstyrelsen och trafiklärarutbildningen.
– Inspektörerna är väldigt tydliga med vad i de här scenarierna som skulle leda till underkänt. Håller man till exempel över 40 km/h vid bakändan på en stillastående skolskjuts så är det nog för ett underkänt förarprov.

Vad visar då den forskning som nu ska knytas ihop i en rapport som kommer under första kvartalet nästa år?
Enligt Birgitta Thorslund pekar den på flera saker. Till exempel att provet inte förmår att i tillräcklig omfattning testa riskbeteende.
– Mot bakgrund av screeningen kan vi väl säga att dagens förarprov är ett stickprov där det är ganska enkelt att slinka igenom. Provsituationen ser helt enkelt för olika ut från gång till gång. Det är olika mycket trafik, väder, årstid, tid på dygnet och en rad andra allt för varierande faktorer.

Dagens förarprov avslöjar inte riskbeteende tillräckligt bra, mer som ett stickprov där det går att slinka igenom enligt Birgitta Thorslund.

Studien visar inte på några tydliga könsskillnader, även om det finns en tendens till att fler män tar större risker och inte klarar screeningen.
– Vi ser också att det finns en tendens att de som är något äldre tar färre risker och underkänns något mer sällan. Men vi skulle ha behövt ett större underlag – minst 100 deltagare för att mera säkert kunna säga något om det.

Förutom den stora gruppen som underkändes i screeningtestet men klarade uppkörningen, vill Birgitta Thorslund även prata om de 14 personer som klarade screeningen men inte förarprovet.
– Bland dem tror jag vi kan hitta sådana som inte riktigt tror på sin förmåga, kanske kvinnor med utländska rötter till exempel. Om vi kunde få fatt på dem, ge dem lite mer självförtroende och förbereda dem bättre, så skulle de troligen klara sig bra på provet.
Det är förstås tanken även med dem som klarar förarprovet men inte screeningen, även om det där är viktigare att bromsa dem från att komma ut i trafiken. Planen med forskningen är att den ska leda fram till att riskbeteende-screening blir en del av förarprovet.

– Målet är att det ska in där men det kräver en del, bland annat ändringar i olika regelverk. Där måste vi involvera de olika berörda myndigheterna.
Planen är också att trafikskolorna involveras och i framtiden kan få redskap och information för att stötta dem som tar för stora risker enligt screeningtestet.
– Det är viktigt så att eleven inte bara snabbt vill lösa det här genom att prova igen utan skaffar sig färdigheter. De måste kunna få stöttning och mer utbildning i de delar där de missat.

En forskningsrapport ska alltså publiceras tidigt nästa år men projektet kommer också att fortsätta i med en doktorand som ska utveckla testet – vilka scenarier som var bra och mindre bra.
– Det handlar om att utvärdera scenarierna så de blir bra och rättvisa.
Birgitta Thorslund har också sökt pengar för att undersöka om screeningtestet också fungerar för personer med ADHD-diagnos.

Text: Johan Granath  Foto: Staffan Gustavsson