Finlands branschutveckling i EFA

SAKL:s president Timo Suominen berättade om utvecklingen i Finland vilken är av stort intresse för Sverige. Timo Suominens budskap till sina kollegor och närvarande myndighetsfolk, forskare och politiker var tydligt: Don´t follow the Finnish way!

  - Utvecklingen i Finland är sorglig och manar till eftertanke, säger Christer Rosén Wickman.

  - Vi ska göra allt för att undvika Finlands utveckling. Även om förutsättningarna är lite olika måste vi lära oss av andras misstag, konstaterar Jeanette Jedbäck Hindenburg, .

Finland hade fram till 2018 ett mycket väl fungerande utbildningssystem - ett av de bästa i Europa. Bland annat hade man ett tvåstegssystem med en uppföljande obligatorisk körlektion ett år efter godkänt körkort. Andra steget bestod av en 60 minuters körlektion där eleven utifrån en speciell självvärderingsblankett diskuterade körningen. Andra steget avslutades med en dag på trafikövningsplats med syftet att skapa självkännedom. Något prov fanns inte i andra skedet.

  - Jag och vår dåvarande ordförande Lars Gustavsson hade förmånen att följa med på en sådan lektion i början av milleniet. Eleven hade haft B-körkort under ett år och bland annat pendlat till jobbet. Eleven fick möjlighet att med ett proffs och på ett strukturerat sätt diskutera olika erfarenheter från sitt första års som bilist, säger Christer Rosén Wickman, förbundssekreterare, STR.

Detta tvåstegssystem infördes 1990 och beräknas ha minskat ungdomsolyckorna med 25 %.

2008 infördes ett mörkerobligatorium och lagstiftningen ändrades till att möjliggöra att detta genomfördes i simulator. Vid den tiden hade även en stor andel av de finska trafikskolorna ett tredjeparts-certifierat kvalitetssystem.

2018 reformerades det finska systemet i grunden och stora delar av både struktur och innehåll togs bort. Det politiska beslutet syftade till att körkortet skulle bli ”enklare” att ta och även billigare. Sänkningen av körkortsåldern till 17 år har inneburit att 47% av nya B-körkort idag tas av 17-åringar.

Timo Suominen rapporterade vidare om att man fått en kraftig minskning av obligatorisk undervisning:

• teoriundervisning har minskat från 28 till 8 lektioner,
• körlektioner har minskat från 25 till 14 (får göras i simulator).

Den privata handledningen har avreglerats och övning i simulatorer - utan handledning - har ersatt körlektioner i stor utsträckning.

Den kraftigt minskade utbildningen i Finland har fått redan fått mycket påtagliga effekter. Timo Suominen redovisade att provresultaten har försämrats för samtliga behörigheter mellan 6 % och 38 %.

Dessutom konstaterar man att 2 000 körprov för B årligen ställs in (motsvarande 3 % av det totala antalet) på grund av att elever kommer till prov med ej godkända privatbilar - som körkortstagaren övningskört i.

Trafikskolebranschen har minskat sina intäkter med mellan 30 – 70 %. Falsk trafikskolverksamhet misstänks öka hela tiden. Antalet trafikskolor har följaktligen minskat kraftigt: från 400 till 250, och antalet trafiklärare har halverats (!) på fem år. Det är idag av förståeliga skäl svårt att locka kandidater till trafiklärarutbildningen i Finland då det inte uppfattas som en bransch med speciellt goda framtidsutsikter.

  - Om situationen inte förändras, kommer branschen fortsätta att avveckla sin service till samhället, konstaterade Timo Suominen avslutningsvis.

De eftersträvade effekterna av reformen har däremot uteblivit. Trafiksäkerheten bland unga i Finland har inte förbättrats trots minskad trafik under perioden (främst på grund av pandemin). Kostnaden för att ta ett körkort har inte heller minskat nämnvärt. Däremot har det har blivit en kraftig ökning av trafikbrott bland nya körkortstagare.

Redan under 2014 uppmärksammade STR bland annat beslutsfattare, forskare och utbildare i Finland på att en övergång till ett ostrukturerat system likt det svenska, oundvikligen leder till hög underkännandegrad och uppenbar risk för försämrad trafiksäkerhet. STR:s dåvarande ordförande Berit Johansson besökte dessutom den finska riksdagen och presenterade detta.

  - Vi pekade på långa väntetider för prov, ökat provfokus och minskat intresse för kunskaper. Vi pekade på att förarutbildning behandlades med ”snabbmatsprincipen”, att det saknades morötter för både utbildare och att elever inte vill öva på det som inte prövas samt att mutbrott och svarta trafikskolor ökat. Tyvärr har man inte lyssnat på detta och den finska erfarenheten är nu påtagligt negativ och sorglig, säger Timo Suominen president i SAKL.

  - Norrmännen avreglerade likt finnarna sitt system mycket kraftigt 1995. Däremot återinförde Norge år 2005 en struktur där man säkerställer en bra start av processen vilket givit betydligt bättre resultat jämfört med både Finland och Sverige, konstaterar Christer Rosén Wickman.

  - Det här är ett oerhört svek mot både körkortselever och utbildare i Finland. Jag är rädd för att de negativa effekterna kommer att bli ännu mer synliga framgent, avslutar Jeanette Jedbäck Hindenburg.