2019-02-06

Regeringsförklaringen och Januariavtalet ur STR-perspektiv

Både regeringsförklaringen och Januariavtalets 73 punkter har många punkter som har stor betydelse för trafikutbildare. Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet, där STR är med, går igenom de viktigaste att hålla koll på.

”Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar” är kanske det mest radikala i regeringsförklaringen. Men partierna som står bakom slår fast att utformningen inte ska slå undan benen för klimatsmart och hållbar biogas, biodiesel, biobensin eller etanol som alla utgår ifrån samma förbränningsmotor som fossilbilarna använder. Dessutom måste förbudet klara EU:s regler om fri rörlighet för varor. ”Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade” innebär troligen 2040 eller 2045, utformat som en stegvis ökning av reduktionsplikten för drivmedel så att den till slut når 80% minskad klimatpåverkan jämfört med fossila drivmedel.

”Bonus malus ska förstärkas och förenklas” anger överenskommelsen, vilket kan betyda en höjd premie för de rena el- och gasbilarna, kanske en peng för bilar som kan köras på HVO100 eller E85, där vi hoppas på nya modeller under året. Längre fram kan också malus-skattehöjningen förlängas så att den finns kvar bortom de första tre åren. En A-G-klassning av bilar ungefär som för kylskåp och däck bör kunna införas för ökad tydlighet.

”Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut.” anges i överenskommelsen. Det kan betyda att ladda hemma-bidraget kommer tillbaks, men mer troligt är att en särskild peng införs för laddning i anslutning till flerbostadshus och längs vägarna i inlandet; de stora E-vägarna tänks få tillräcklig laddning på kommersiell bas.
”Investera i produktion och distribution av biogas” är till liten nytta så länge gasbilarna lämnar landet i samma takt som nya säljs - mer behöver göras för att befintliga gas- och elbilar stannar i Sverige. Räkna alltså med parkeringsförmåner, kanske lägre trängselavgifter och möjligen tillgång till bussfiler under en övergångsperiod.

Med ”ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag” istället för dagens 18,50 kronor milen om man tar bilen och noll om man cyklar, blir det mindre attraktivt att ta bilen till jobbet. Eftersom ungefär hälften av dagens reseavdrag är felaktiga, mestadels bilister som egentligen inte har rätt till avdraget, frigörs uppemot fem miljarder kronor årligen när kriterierna blir objektiva, vilket bör investeras i att göra det mer attraktivt att resa hållbart till och från jobbet. En nedre och kanske övre kilometer-gräns för reseavdraget kommer att behövas; den som cykelpendlar ett par kilometer kommer inte heller framgent att få ersättning och den som flygpendlar Umeå-Stockholm hamnar nog över den övre gränsen. Förändringen kan ske relativt snabbt eftersom den redan utreds, med slutredovisning 1 juli.

Under mandatperioden ska minst femton miljarder kronor skatteväxlas, vilket ska ”bidra till att klimat och miljömål nås”. Arbetsgivaravgifterna sänks, men vilka miljöskatter höjs? Skatten på fossil bensin och diesel ligger nära till hands när det är så stora summor som ska växlas, vilket också underlättar omställningen till förnybara drivmedel - men det är därmed också en skattebas som snabbt urholkas. Därför behöver en successiv omställning till avgifter som istället baseras på var, när och hur man kör - ”pay as you drive”.

Det ska från år 2022 gå att resa över hela landet med ett kort, vilket förmodligen ska tolkas som ”med en app”. Det är förstås smidigt, även om det blir bråk om vem som ska vara huvudman för detta och hur mycket data kollektivtrafikbolagen ska göra. Görs det med en bred definition av kollektivtrafik, inkluderas bilpooler, taxi och lånecyklar av olika slag. Det är i linje med ”Bilpooler ska stimuleras” vilket bl.a. kan innebära att momsen sänks från dagens 25% till de 6% som gäller annan kollektivtrafik, och att kommuner ges rätt att reservera p-platser åt fordon de vill gynna. Samtidigt är det viktigt att inse att också t.ex. taxi, lånecyklar och smart utformad e-handel är delningstjänster som bör stimuleras på jämlika villkor.

Regeringsförklaringen innehåller stora satsningar på järnvägen. ”Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas” är en stor satsning vars finansiering ska preciseras, liksom frågor om hastighet, utbyggnadens faser och mycket annat. Men det hjälper oss inte att klara transportsektorns 2030-mål av det enkla skälet att invigningen sker tidigast 2035. Löftet om utbyggnad av järnvägen i norra Sverige kan däremot få reell betydelse innan dess, med en bättre fungerande järnväg som tillsammans med sjöfarten kan överta mycket gods från landsvägstransporter, med stor klimatnytta. Likaså kan målet om ”ökad punktlighet för svensk järnväg” redan på kort tid stärka tilltron till järnvägen för resor i vardagen och därmed minska bilpendlande, vilket minskar klimatpåverkan, trängsel och trafikdödlighet. ”Miljöstyrande system ska flytta godstransporter från väg till järnväg” innebär troligen att den kilometerskatt eller ”vägslitageavgift” som åkerinäringen gett sitt villkorade stöd till införs, kompletterat med en översyn av banavgifterna. ”Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer” tänks få fler att ta tåg på semestern; det är förstås orimligt att det går på en minut att boka en flygresa vart som helst i världen men är betydligt knepigare att boka en tågresa till Centraleuropa.

Sammantaget så får omställningen till hållbar mobilitet sig en knuff framåt, men mycket måste konkretiseras och utvecklas - i arbetsgrupper mellan partierna, i utredningar och i samrådsförfaranden med aktörerna i transportsektorn. En fortsatt viktig roll för STR och 2030-sekretariatet alltså!

Mattias Goldmann
Vd, tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet


Regeringsförklaringen finns här 
Januariöverenskommelsens 73 punkter finns här 
2030-sekretariatets punkter finns här