2022-08-04 Forskning

Alla onyktra cyklar sämre - men bara hälften förstår det

Hur påverkar berusning hur din prestation på cykel, och hur påverkas din egen självskattade cykelförmåga? Det har några forskare försökt ta reda på i ett mycket ovanligt experiment. Något liknande har inte gjorts tidigare.

Årligen skadas cirka 2 000 cyklister allvarligt i Sverige. Det innebär att de utgör mer än hälften av alla allvarligt skadade i alla trafikolyckor. En majoritet av de allvarligt skadade cyklisterna, 80 procent, skadas i singelolyckor.

Ungefär 20 cyklister dör i trafiken varje år. I endast sju av fallen handlar det här om singelolyckor. Ungefär 15 procent av de dödade har alkohol i blodet.
Men det finns väldigt lite dokumenterat om hur berusning egentligen påverkar cyklande. Det existerar inte några sådana studier.
– Samtidigt är det så att det i Sverige är socialt acceptabelt och lagligt att cykla om du har druckit alkohol, bara du inte uppträder vårdslöst, konstaterar Jan Andersson, professor på VTI och en av de forskare som ligger bakom den aktuella studien.

I ett experiment i Falun fick ett antal deltagare cykla på ett rullband fem gånger á tio minuter. Alla startade nyktra, men det fanns en kontrollgrupp i vilken deltagarna var nyktra hela tiden.
De som skulle berusas drack lite mera alkohol för varje gång, tills de nådde nivån 0,8 promille. (Självklart kunde deltagarna avbryta när de ville.)

Vad kunde man då se?
– Bland annat att de nyktra blir stabilare och stabilare på sina cyklar på rullbandet på grund av inlärningseffekten, säger Jan Andersson. Med de onyktra är det precis tvärtom.
Alla onyktra cyklar sämre. Men – bara hälften vet om det, medan den andra halvan tänker att cyklandet minsann kommer att gå hur bra som helst.

Slutsats: Berusningen minskade deltagarnas stabilitet och kognitiva funktion. Detta var deltagarna medvetna på gruppnivå, men inte på individnivå.
– Det betyder att endast vissa personer inser sin begränsning.
Ytterligare en studie om berusade cyklister planeras. Trafikverket finansierar forskningen.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson/redakta