Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Två gånger om året har STR kurser i anpassad körkortsundervisning, och Mitt i Trafiken var med vid ett kurstillfälle i Stockholm.
I konferensrummet på hotell Clarion Friends i Solna tittar en gråblek dager in genom stora runda fönster. Den framtvingar tända lampor, trots att det ännu är förmiddag.
Men om det känns lite blekt och trött där ute känns det desto piggare här inne. Intresset för att höra Maria Stenman och Anki Tigerberätta om hur man bäst undervisar elever
med särskilda behov, är stort. Varenda stol är upptagen. Trafiklärare från hela landet har rest hit. Till elever med särskilda behov räknas de som har dyslexi eller neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD eller olika former av autism, så kallade NPF-diagnoser. Det här är den första utbildningsdagen av tre.
Först ut är en gästföreläsare, Rikard Moberg från Trafikverket, som berättar om hur ett förarprov för någon med särskilda behov kan gå till. Ljudstöd och förlängd provtid hör till det som kan underlätta kunskapsprovet för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Har man mycket stora svårigheter, på grund av dyslexi eller andra funktionsnedsättningar, kan man ansöka om att få göra kunskapsprovet muntligt helt och hållet. Det muntliga provet utgår till stor del från bilder.
Efter Rikard Mobergs föreläsning uppstår en diskussion om det här med att flera körkortsaspiranter kan sitta i bilen vid en uppkörning, det vill säga den som kör upp måste vara beredd på att det finns passagerare i baksätet. Många elever med NPF klarar inte av det, vilket man är medveten om på Trafikverket.
Ändå händer det ganska ofta att de här eleverna får finna sig i att avlägga körprovet med andra, för dem okända personer i bilen.
– Jag minns särskilt en elev, hur jag betonade hur viktigt det var för henne att hon fick köra upp ensam, men önskemålet togs inte alls på allvar, berättar en kvinna i publiken.
I stället blev hon, trafikläraren, uppringd av en av cheferna på Trafikverket efteråt.
– Han skällde ut mig och skrek något om att vi är den enda trafikskolan ”som är så här jobbig”.
Rikard Moberg skakar på huvudet och säger att han blir ledsen när han hör sådana historier.
– Så ska det inte gå till. Återkoppla till förarprovskontoret och berätta om det som hänt. Det är det råd jag kan ge dig.
Maria Stenman från Lycksele har hållit i STR-kursen om anpassad körkortsundervisning de senaste tre åren. För första gången har hon kollegan Anki Tiger, från Älvsbyn, vid sin sida. Båda har mångårig erfarenhet av att arbeta med elever med särskilda behov.
– Utbildningen är till för att öka förståelsen kring neuropsykiatriska funktionshinder, säger Maria Stenman. Man måste liksom vara beredd på att arbeta lite utanför boxen. Målet under de här tre dagarna är att skapa en verktygslåda med handfasta och praktiska tips som trafiklärarna som är här kan använda sig av efteråt.
Alla trafiklärare möter människor med särskilda behov, men det är inte alla trafiklärare som har kunskap nog att möta behoven.
– Många av oss har dålig koll på vilka undervisningsmetoder man kan använda. Hur förklarar du på ett väldigt tydligt sätt? Vilka är de pedagogiska fällorna du kan hamna i?
Efter lunch är det dags för samtliga deltagare på kursen att göra de tester i ordförståelse och läshastighet som elever med särskilda behov är vana vid att göra.
De ska göras på tid.
Det är stressigt.
Man behöver inte ha någon neuropsykiatrisk diagnos för att tycka att testerna är knepiga.
– Det är ju ofta kunskapsprovet som är det stora problemet om man är en elev med särskilda behov, säger Anki Tiger. En av mina elever klarade körprovet utan vidare, men kunskapsprovet var helt omöjligt. Hon nekades också förlängd giltighetstid för de båda proven. Normalt får det ju inte gå mer än två månader mellan kunskapsprov och uppkörning. Detta ledde till att hon fick köra upp på nytt, trots att hon egentligen var godkänd på den delen. Till slut lyckades hon. Då hade hon skrivit kunskapsprovet 30 gånger.
Nadja Vigert är trafikskolechef i Tyresö. Hon berättar att hon gick de dyslexikurser som STR hade på 90-talet, och att hennes skola i samband med det certifierades som ”dyslexiskola”.
– Det var i stort sett det enda särskilda behov man talade om då.
Nu vill hon fräscha upp gamla kunskaper och hoppas också får lära sig någonting nytt.
– Det finns ju mycket mer material i dag, både för lärare och elever. De här testerna vi gjorde nyss, till exempel, dem har jag aldrig sett förut.
Det är fler elever med NPF-diagnoser i dag än tidigare som kommer till trafikskolorna. Nadja Vigert konstaterar att utbildningen om anpassad körkortsundervisning på många sätt därför ”ligger i tiden”.
I grund och botten handlar det om att bemöta varje enskild elev på bästa sätt.
– Som trafiklärare tycker jag att jag är van vid att lyssna in enskilda elever, men ofta lär man ändå ut på samma sätt som man själv lär in. Det gäller att bli medveten om sig själv för att kunna ta in andra sätt att lära ut. Det är i detta professionen ligger.
Sussie Bertilsson har en trafikskola i Arvidsjaur. Hon hör också till dem som genom åren har mött många elever med särskilda behov, och menar att några av dem har lärt henne lika mycket som hon har lärt dem.
– I Värnamo, där jag arbetade tidigare, hade jag till exempel en elev som hade diagnosen ADHD. Den hade hon fått ganska tidigt så hon visste vad hon hade att tampas med. Hon var väldigt medveten om hur hon ville ha det och talade tydligt om för mig hur jag skulle göra för att få henne att lära sig på bästa sätt. Bland annat ville hon att jag skulle säga saker och ting i god tid, och hon ville alltid veta dagens slutdestination.
Den här 18-åriga tjejen tog sitt körkort ganska snabbt.
För andra kan vägen till kortet vara tyngre.
– Alla är inte öppna med att de har problem. De ansöker då inte heller om det stöd och den hjälp som finns att få för att de vill ta sina körkort på ”samma villkor som alla andra”. Men egentligen är det ju först när de får till exempel ljudstöd eller förlängd provtid som de gör förarprovet på samma villkor som alla andra körkortselever.
Faktaruta:
Den som har särskilda behov kan få ljudstöd på kunskapsprovet så att hen även kan lyssna på det. Någon särskild ansökan för detta behövs inte.
Finns det särskilda skäl kan man också beviljas förlängd provtid. Då utökas provtiden med halva den ordinarie tiden.
Muntligt prov gäller för den som har mycket stora lässvårigheter. Ett muntligt prov innebär att eleven får frågor muntligt och att hen själv får berätta vad som gäller utifrån en fråga eller en bild. Det är INTE det ordinarie provet som upprepas högt. Personalen som leder det muntliga provet har gått en särskild utbildning.
Förarprovet ska vara sammanhållet, vilket innebär att eleven måste klara av både kunskapsprovet och körprovet inom två månader. Klarar man bara det ena provet under den tiden måste båda proven göras om. Föreligger särskilda skäl kan dock körkortseleven ansöka om förlängd giltighetstid. Särskilda skäl kan vara sjukdom eller allvarlig skada. Då måste eleven visa upp ett läkarintyg. Förlängd giltighetstid kan också beviljas om Trafikverket inte kan erbjuda ett omprov inom de föreskrivna två månaderna.
Text: Catarina Gisby
Foto: Staffan Gustavsson