Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
Det var under ett panelsamtal vid årets (digitala) Tylösandskonferens som rikspolischefen fick frågan om vilka hinder eller svårigheter han ser när han blickar in i framtiden. Då nämnde han alkohol och droger och förekomsten av dessa substanser i trafiken.
Polisen har blivit bättre på att integrera trafiksäkerhetsarbetet i det ordinarie brottsbekämpande arbetet, menar Anders Thornberg, och det gläder honom.
– Trots de problem vi har med gängkriminalitet och skjutningar är det ju ändå så att det varje år dör betydligt fler människor i trafiken än i allt annat dödligt våld. Här har det i dag blivit mer normalt för en polis att i sin vanliga verksamhet göra trafikkontroller.
Polisen kallar dessa utryckningar för 20-minuterskontroller. De passar på att göra dem mellan andra uppdrag helt enkelt.
Under pandemin har färre nykterhetskontroller gjorts än vanligt, det vill säga kontroller av alkoholhalten i utandningsluften hos fordonsförarna. Däremot har polisen fångat in fler som kör med droger i kroppen.
Och droger är ett växande bekymmer, säger Anders Thornberg.
– Var jag än har varit på besök runt om i landet under det gångna året så kan man se ett ökat narkotikamissbruk. In i minsta lilla lokalpolisområde.
Människor kör dessutom bil med ”droger och tabletter och allt möjligt i kroppen”, för att använda rikspolischefens ord.
– Detta bekymrar mig inför framtiden.
För övrigt nämnde Anders Thornberg hur viktigt det är för polisen att kunna ta spjärn mot forskningen. Han nämnde detta särskilt när han kom in på begreppet medelhastighet.
– Vi har under året som gått arbetat mycket med att komma åt fortkörarna. Varenda polis vet nu något många inte visste tidigare, och det är att bara en kilometers sänkning av medelhastigheten räddar femton till tjugo liv. Och förra året sänktes medelhastigheten med tre och en halv kilometer i timmen. Forskningsresultaten motiverar poliserna att göra sitt arbete.
Polisen har inte rätt att utföra drograttfylleritester på samma rutinmässiga sätt som man har rätt att utföra nykterhetskontroller när det gäller alkohol. För att stoppa en förare och göra en drogkontroll krävs det att det finns en misstanke om att föraren är drogpåverkad.
Under 2020 hanterades 17 300 rattfylleribrott under påverkan av enbart narkotika, vilket var en ökning med 2 190 brott (14 procent) jämfört med 2019.
Ser man till antalet misstänkta för drograttfylleri per 100 000 invånare hamnar man på siffran 156, vilket är lika med 16 procent fler än 2019.
Sett till en längre tid har det skett en kontinuerlig ökning (med 52 procent) sedan 2011.
Män misstänks för drograttfylleri ungefär nio gånger så ofta som kvinnor.
Källa: Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson/redakta