2022-05-31 Forskning

Många mc-förare har svårt att se sina egna brister

En del motorcyklister som bevisligen själva varit vållande i trafikolyckor har ändå svårt att tro att de har gjort någonting fel. Det visar en färsk studie från VTI som försökt få svar på hur mc-förares utbildning, erfarenhet och riskmedvetenhet påverkar deras inblandning i olyckor.

Studien, som består av fyra olika delstudier, har utförts på uppdrag av Trafikverket. Syftet med forskningen är att förbättra trafiksäkerheten för dem som kör mc. Ytterligare ett syfte har varit att försöka få en uppfattning om motorcyklisters syn på risker i trafiken.
Av de skadade mc-förarna i studien hade bara 80 procent giltig behörighet för den motorcykel de körde vid olyckstillfället.
Bland dem som misstänktes ha varit påverkade av alkohol eller andra droger hade så få som 20 procent giltig behörighet vid olyckan.

I en enkätstudie fick deltagarna (från såväl skadegrupp som kontrollgrupp) tänka sig ett scenario där de körde på böljande landsväg en fin sommareftermiddag. De uppmanades att tänka att de körde i 90 kilometer i timmen fastän hastighetsbegränsningen var 70 kilometer i timmen.
Närmare en femtedel av personerna tyckte att det lät rimligt att köra på det här viset, särskilt om vännerna accepterade beteendet, vädret var fint och vägen var relativt fri från annan trafik. Känslorna av körglädje och frihet var större än tron på att det skulle kunna hända en olycka eller att polisen skulle kunna dyka upp och skriva ut böter.

I enkätstudien kunde man också se att de mc-förare som själva varit vållande i en olycka var betydligt mer positiva till hastighetsöverträdelser än övriga. Vidare fick förarna frågor om anledningen till att olyckorna skett, om det var något man själv gjort eller om olyckan berodde på något man inte hade kontroll över. I både skadegruppen och en kontrollgrupp menade mc-förarna att olyckor framför allt sker på grund av brister i andras körning medan effekterna av det egna körbeteendet är små. Detta gällde även de förare som bevisligen varit vållande till en olycka.

Forskarna menar att ett sådant förhållningssätt förstås påverkar hur motiverad man är att förändra sitt beteende.
En annan slutsats från studien är att mc-förarna inte är en homogen grupp. Utbildning och information behöver därför målgruppsanpassas.
Forskarna delar in mc-förarna i tre grupper: de som är positiva till hastighetsöverträdelser trots risken för olyckor, de som överskrider hastighetsgränserna utanför tätort på grund av grupptryck och, slutligen, de som inte har för avsikt att bryta mot några hastighetsgränser överhuvudtaget.


Mc-förarna som skadats i en olycka var mer positiva till hastighetsöverträdelser än mc-förare i en kontrollgrupp. Skillnaderna blev ännu större då man tittade på vem som varit vållande i en olycka. De motorcyklister som varit vållande i en trafikolycka var betydligt mera positivt inställda till hastighetsöverträdelser än övriga som deltog i studien.

De sistnämnda borde lyftas fram som goda exempel, menar forskarna.
Sammanfattningsvis konstaterar VTI-forskarna att det behövs ett omfattande arbete för att minska mc-förares olycksrisk.
”Utbildning är en viktig faktor och förutom den obligatoriska körkortsutbildningen finns det behov av vidareutbildning för att uppnå detta mål. Samtidigt är det viktigt att betona att utbildningen måste hålla hög kvalitet och att den är elevcentrerad, det vill säga utgår ifrån elevens tidigare erfarenheter samtidigt som den utmanar deras redan etablerade föreställningar”, skriver forskarna i rapporten.

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson

Direktlänk till studien: http://vti.diva-portal.org/smash/get/diva2:1647059/FULLTEXT02.pdf

Forskarna på VTI föreslår flera åtgärder för att öka kvaliteten på utbildningar för mc-förare. Här är några av dem:

  • Säkerställ att utbildningarna omfattar alla delar som ingår i GDE-matrisen. (GDE står för Goals for Driver Education. Det är en modell för vilka kompetenser en säker förare bör ha.)
  • Öka frekvensen av tillsyn på trafikskolorna och se till att tillsynen i högre utsträckning har inslag av tips, råd och diskussion.
  • Basera utbildningen på reflektiv diskussion och kritiskt ifrågasättande av det egna beteendet.
  • Öka utbildarnas formella pedagogiska kompetens.
  • Diskutera hastighetens koppling till trafikolyckor men också kopplingen mellan en överdriven tro på den egna förmågan och trafikolyckor.