2021-03-24 Driva trafikskola

Önskvärt med flera sökande till utbildningarna

För få sökande och ganska få avhopp. Men även många sökande i storstadsområdena. Bilden av läget för trafiklärarutbildningen är inte entydig. Gemensamt för utbildarna verkar dock vara en önskan om jämnare kvalitet på trafiklärarstudenternas praktik.

Foto: Staffan Gustavsson

Vi startar i Norr. Trafiklärarutbildningen i Vännäs, som ligger tre mil väster om Umeå, har 20 platser. Utbildningsledaren heter Gabriella Linder-Häggström.
– Vi är nöjda med antalet platser, samtidigt känner vi ju till utmaningarnaGabriella_L_H_400.jpg: att det saknas trafiklärare. Men innan vi utökar antalet platser måste det finnas
flera sökande för ett bättre urval.
Utbildningen i Vännäs gör ett visst överintag och har ett fåtal avhoppare, både under utbildningen och senare. Statistiken visar att i snitt 20,2 elever startade utbildningen åren 2013-2018. Av dessa tog i genomsnitt 18,6 examen. Av de examinerade trafiklärarna hade ett snitt på 16,5 ”rätt jobb” sex månader efter examen. Rimliga siffror enligt Gabriella Linder-Häggström.
– De som lämnar utbildningen gör det ofta ganska snart efter de börjat på grund av felval eller fysiska orsaker som gör att de inte klarar jobbet.
Medelåldern på trafiklärarstudenterna i Vännäs är relativt hög. En fördel menar hon.
– Med lite högre ålder är insatserna högre, man har undersökt i förväg, bestämt sig för yrket och satsar.

Av dem som för tillfället går utbildningen är sex födda på 70-talet, fyra på 80-talet och resten, 10 stycken, på 90-talet. Majoriteten kommer ifrån mellan- och norra Sverige. De har ofta gemensamt ett visst motorintresse och inte sällan flera behörigheter utöver B-körkort.
De flesta är eller blir tidigt medvetna om de relativt tuffa villkor som gäller i branschen, menar Gabriella Linder-Häggström.
– De studerande ska ha en realistisk bild. Traditionellt sett har branschen inte varit så personalmedveten, även om det börjat hända saker på senare år. Till exempel att företagen håller personalmöten och ger sina anställda utvecklingsmöjligheter och karriärmål.

För att behålla lärare krävs kanske också att möta de studerande och de nyblivna lärarna med större tolerans, menar hon.
– Branschen är ibland dålig på att hantera dem som är mer teoretiker än praktiker. Det kräver tålamod men trafikskolorna måste låta folk vara nya på jobbet.
Trafiklärarstudenternas arbetsplatsförlagda praktik, den så kallade LIA:n (lärande i arbete), är en viktig ingång i trafikläraryrket, menar Gabriella Linder-Häggström. Men praktiken håller ojämn nivå trots att LIA-trafikskolorna har samma kursmål att följa.
– Det finns handledare på trafikskolorna som talar om att det som utbildningen lär ut inte fungerar i verkligheten och bara är skit. Omotiverade handledare ska inte ha LIA- studerande.
Hon menar att det skulle vara bra med fördjupade kunskaper och förståelse kring trafiklärarutbildningens kursplan och förutsättningar. Där trafikskolorna också får en bild av vad de måste leverera.
– Det kan handla om en grundutbildning för samtliga som ska vara LIA-handledare, en utbildning som bland andra STR kan erbjuda sina medlemmar.


Andreas Sjöström är utbildningsledare för trafiklärarutbildningen inom Utbildarna AB i Helsingborg. Var och en av de 24 platserna har normalt lite mer än tre behöriga sökande. Avhoppen är få, liksom avhopp från yrket, åtminstone sex månader efter examen.
– Vi har i snitt en avhoppad student per år och det är sällan någon som lämnar yrket inom ett halvår efter examen, säger Andreas Sjöström.andreas_S_600.jpg
Han tror inte att dagens trafiklärarstuderande är mindre motiverade och ambitiösa än tidigare. En uppfattning som ibland luftas.
– Vi kan i enskilda fall se att det troligen funnits någon mer lämpad för en utbildningsplats. Men det är meritvärde vi tar in på och inget annat.

Trafiklärarstudenternas bakgrund varierar från år till år i Helsingborg. De flesta återfinns i åldersspannet 20-35 år och en handfull är äldre. Vissa har längre yrkeslivserfarenhet och andra kortare.
– Jag önskar att vi på förhand kunde säga vilka som har störst chans att lyckas men det är svårt.
I Helsingborg får studenterna en praktikdag i veckan på trafikskola, förutom den av läroplanen föreskrivna LIA:n. Tanken är att ge direkt praktisk feedback till de teoretiska studierna.
I allmänhet tycker Andreas Sjöström att LIA:n fungerar bra, liksom utbildningen i stort.
– Möjligen att jag kan se en poäng med en gemensam handledarutbildning kopplad till kursplanen. För att praktiken ska bli mer likvärdig.


På trafiklärarutbildningen i Upplands-Bro är söktrycket högt: Vid den senaste antagningen fanns 170 behöriga sökande till 30 platser.Petra_V_300.jpg
– Det är nog lite på grund av Corona men vi har alltid över 100 sökande, säger utbildningsledare Petra Valente.

Kontroller av tidigare studenter från 2014 och framåt visar att 14 procent av de examinerade lärarna har lämnat branschen. Det är en låg siffra, enligt Petra Valente.
– Vi är väldigt tydliga med yrkesvillkoren, vilket bidrar till att våra studerande är väl förberedda och medvetna om vad som gäller.
Hon menar att LIA:an i huvudsak fungerar bra men kunde hålla en jämnare nivå.
– Det skulle nog vara bra med nationell handledarkurs för jämnare kvalitet. STR kan kanske utveckla en sådan kurs men det är viktigt att trafikskolor som inte är STR-medlemmar också kan ta emot LIA-studerande på samma villkor.


Magnus Joelsson är lärare på SYAB:s trafiklärarutbildning i Kalmar med 25 platser per kursstart. Han konstaterar att det är få behöriga sökande och viktigt med god standard på dem som söker. foto_magnus_J_400.jpg– Det är bra att STR nu försöker göra något. Yrket behöver synas och marknadsföras.
Han har tidigare drivit trafikskola och ser fördelar med hur det, i alla fall delvis, fungerade då.
– Ganska många rekryterades till trafiklärarutbildningen genom att det blev headhuntade när de gick på trafikskola och där sågs som ämnen för att bli trafiklärare.


Han konstaterar samtidigt att tiderna förändras och ser inte att dagens studenter skulle vara mindre motiverade eller ambitiösa än tidigare. Däremot påverkar den allmänna samhällsutvecklingen - där unga utbildar sig längre, flyttar hemifrån och börjar arbeta senare, även trafikutbildarbranschen.
– En och annan har väl inte riktig koll på vad yrket innebär. Men det är heller inget helt nytt.
Bakgrunden hos studenterna i Kalmar är blandad. Förutom några tidigare buss- och lastbilschaufför finns en civilingenjör, flyktingar från krigets Syrien, några före detta säljare och en före detta flygvärdinna som förlorat jobbet på grund av Corona. Snittåldern är 25-30.
LIA:n fungerar generellt sett bra, ett problem är dock att praktiken på vissa trafikskolor inte riktigt är vad den ska.
– De flesta är bra. Problemet är de som inte är det och som vi ju inte kan välja bort. Det borde ställas högre krav på handledarutbildningen och kanske borde det finnas speciella LIA-skolor som inte byts ut.

Text: Johan Granath