Senaste tekniken långt ifrån alltid trafiksäker

Gunhild B Sætren är verksam vid norska Nord universitet i Stjördal. Hon har tillsammans med några kollegor i ett forskningsprojekt undersökt om trafiklärarutbildningen är anpassad till den snabba teknikutvecklingen inom fordonsområdet. Till exempel olika förarstödsystem och annan teknik som, enligt henne, kräver utbildning. Hon konstaterar att modern teknik kan vara bristfälligt utformad och därmed utsätta otränade förare för fara. Ett exempel är Lane Assist, på svenska körfältsassistans, vilket är ett automatiserat system, som med hjälp av kameror hjälper till att hålla fordonet inom vägens körfält.

– Men ett så vanligt fenomen som lite snö på vägbanan innebär att det inte fungerar. Det är ett problem för förare som kanske aldrig har kört utan ett sådant stödsystem och definitivt inte har någon mängdträning i att köra utan, när det väl ligger snö, och stödsystemet inte fungerar. Det gäller främst unga förare som tagit körkort under senare år.

Ny teknik i moderna bilar är överlag en stor utmaning för trafikutbildarna, men även inom trafiklärarutbildningen, menar Gunhild B Sætren. Den undersökning som hon och hennes kollegor genomfört visar att bara en av tio lärare fått utbildning i hur de ska undervisa om till exempel när och hur farthållare ska användas. Samma låga siffra gäller för hantering av pekskärm.

– Det måste starta på trafiklärarutbildningen, fungerar det inte där fungerar det heller inte på trafikskolan. De blivande lärarna måste lära sig hur de ska kunna lära eleverna att reflektera kring detta.

Gunhild B Sætren pratar speciellt om pekskärmarna som hon menar är ett problem i sig. Hon nämner ett exempel från sin egen närmiljö, Helltunneln nära Trondheim, där det vintertid kan uppstå stora temperaturkontraster mellan luften i och utanför tunneln.

– Att åka in där innebär att bilrutorna kan imma igen på nolltid och man ser ingenting i kanske 80 kilometer i timmen. Att då ta sig fram till rätt meny på en pekskärm för att ställa fläkten rätt, istället för att kunna greppa en knapp eller ett reglage, som man vet vart det sitter, kräver för mycket uppmärksamhet och tar för lång tid.

Med fysiska knappar och reglage, som dessutom sitter på ungefär samma ställe i de flesta bilar, är det betydligt enklare att hantera exempelvis ventilation eller vindrutetorkare. Föraren behöver oftast inte ta blicken från vägen, vilket krävs för att hantera en pekskärm med undermenyer. Dessutom skiljer sig pekskärmsmenyerna åt mellan olika bilmärken, vilket innebär att man måste lära olika för olika märken.

Är det överhuvudtaget lämpligt med pekskärmar i bilar?
– Nej, egentligen inte. De distraherar med sina olika färger och konkurrerar om uppmärksamheten. Dessutom är en skärm mycket mer komplicerad och tidskrävande att använda.

Gunhild B Sætren menar att pekskärmstekniken visar på ett slags ingenjörstänkande som ofta får genomslag på nya tekniska områden. Grundidén är om att någonting är möjligt att göra med ny teknik så ska det också genomföras. Om det blir bra eller inte är underordnat.

– Som psykolog anser jag att vi måste bli bättre på att sätta människan först. Vi måste fråga: Vem ska använda tekniken och varför? Det handlar om det som på engelska kallas Human factors, där teknikutformning utgår från mänskliga begränsningar och förmåga. Där har ni i Sverige varit duktiga, till exempel Volvo.

När det kommer till just användningen av pekskärm kan man i Norge dra vissa slutsatser eftersom man sannolikt är det elbilstätaste landet i världen och elbilar har så gott som alltid pekskärm. Enligt Gunhild B Sætren saknas visserligen studier på området pekskärmar men det norska försäkringsbolaget Gjensidige rapporterade 2022 om ungefär 100 000 händelser som hade samband med hantering av skärmarna.

– De kanske inte bara handlade om rena olyckor men om oönskade händelser i samband med att man varit upptagen med pekskärmen. Och 100 000 händelser är många händelser.

Samtidigt påpekar hon att olyckstalen i norsk trafik minskar även om siffrorna, liksom i Sverige, visar att minskning verkar stanna av.

– Det kräver av oss att vi funderar rejält på vad vi ska göra för att reducera döds- och olyckstalen ytterligare. En sak som vi ska undvika är att installera mer svårhanterlig teknik i våra bilar.

Gunhild B Saætren ser flera saker inom lärande- och teknikområdena som är viktiga för fortsatt trafiksäker utveckling:

– Att utbilda lärare i hur man utbildar om ny teknik, att börja designa bilar så att tekniken hjälper förarna, att lagar och regler styr mot standardiserad teknik. Det är också viktigt att hela tiden fundera på vad som ska ingå i trafikutbildningen.

Text: Johan Granath