Skärp straffskalan och lätta på sekretessen

Samhället har vidtagit en del åtgärder för att komma till rätta med det som i dagligt tal brukar kallas svarta trafikskolor. Sedan den 1 december är till exempel antalet godkända handledarskap den enskilde kan ha på en och samma gång begränsade till fem, mot tidigare 15. Den som gör körprovet kan inte heller använda vilket fordon som helst. Bilen ska vara registrerad på en trafikskola eller tillhöra Trafikverket.

– De skärpta reglerna är ett steg i rätt riktning, men de är inte tillräckliga för att stoppa den illegala verksamheten, konstaterar Madelene Gripenklinga.
Sedan 2017 sitter hon i den samverkansgrupp som flera olika myndigheter (Trafikverket, Transportstyrelsen, Skatteverket, Polisen och Ekobrottsmyndigheten) bildat för att bättre komma åt den kriminella verksamhet som finns på trafikutbildningsområdet.

2019 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att stoppa olagligheterna, som under en räcka av år eskalerat. Transportstyrelsen kom också med en rapport som innehöll flera förslag, varav två nu har realiserats.
Madelene Gripenklinga menar att de övriga förslagen också borde bli verklighet.
Hon tycker till exempel att det är rimligt att den person som sitter bakom ratten i en bil, med en handledare bredvid, ska kunna styrka sin identitet. Att inte kräva det ger den som handleder möjlighet att ha ett och samma intyg för hur många personer som helst, vilket i sin tur gör att regeln om ett begränsat antal handledarskap blir helt ovidkommande.

Vidare vill Madelene Gripenklinga se en skärpt straffskala.
– Jag vill att den som utbildar illegalt riskerar fängelse om brottet är grovt, vilket Transportstyrelsen också föreslår.
Den illegala ”utbildningen” är ofta undermålig. Trafiksäkerheten äventyras. Människors liv är i fara. Fängelse är verkligen ett adekvat straff, menar Gripenklinga.
– Straffet har också betydelse för hur brottet prioriteras. Brott som ger dagsböter har inte lika hög prioritet i brottsutredningar som brott som ger fängelse.

Sekretesslättnader mellan myndigheter som underlättar samverkan står också på den brottsförebyggande specialistens önskelista, till exempel att polisen borde få direktåtkomst till Transportstyrelsens trafikskoleregister, liksom att Transportstyrelsen borde ha större befogenheter att göra tillsyn vid misstanke om olaglig verksamhet.
– Detta är även en resursfråga, vilket jag är medveten om. Men tänk om Transportstyrelsen kunde kontakta människor som kör upp orimligt många gånger och fråga dem om hur och var de utbildat sig?

Frågan om illegal trafikutbildningsverksamhet är komplex. Man pratar ofta i termer om svart och vitt, men det finns också en zon som är smutsgrå. I den förekommer samarbete mellan lagliga utbildare och olagliga.
– Ingen vet hur stor denna gråzon är, men jag vet att detta uppmärksammas allt oftare, säger Madelene Gripenklinga.

Vad kan branschen göra?
– Upptäcker man oegentligheter är de viktigt att man inte sitter tyst medan brottsligheten fortlever. Tipsa oss myndigheter. Eller vänd dig till STR.
Fler och större informationsinsatser riktade till människor som ska ta körkort är också något som Madelene Gripenklinga tror på. Ofta är det människor med ursprung i andra länder som hamnar i de illegala utbildarnas händer. I synnerhet när de kommer nya till Sverige.
– Det behövs mer information om vikten av att vända sig till legala utbildare.

Under 2022 kommer Ekobrottsmyndigheten, utöver det myndighetsövergripande samverkansarbetet, att driva ett eget projekt riktat mot den illegala trafikskoleverksamheten. Hur projektet ska utformas är ännu inte helt klart, därför vill Madelene Gripenklinga inte heller gå närmare in på det.
– Men samhället tar olaglig körkortsutbildning på mycket större allvar i dag jämfört med ett antal år sedan, vilket är jättenödvändigt, avslutar hon.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson