STR i Tylösand – ”Vi kan och vill leverera mer trafiksäkerhet”

Många kom för att lyssna på vad Benny Gunnarsson, STR:s ordförande, och Christer Rosén Wickman, STR:s förbundssekreterare, hade att säga om förarutbildningen ur utbildarens perspektiv. Föreläsningssalen var fullsatt.
Förarutbildning berör ju alla. De flesta kommer i kontakt med den på något sätt, antingen själva eller i egenskap av att vara förälder eller annan anhörig. Och ingen kommer undan att möta förare i trafiken.

Inte konstigt att många har åsikter om vägen till körkort. Men det är inte så ofta som utbildarna får tillfälle att lägga ut texten om förarutbildningen ur utbildarnas perspektiv inför lyssnare som på ett eller annat sätt arbetar med trafiksäkerhet.
– B-körkortet är en viktig förutsättning för att få jobb, för att kunna ta sig fram i glesbygd, för integration och dessutom är B-körkortet ett villkor för yrkesförarförsörjningen, sa Benny Gunnarsson.
– Vi har en ökning av 18-årskullarna framöver, transportbehoven ökar, men det saknas yrkesförare, fortsatte Christer Rosén Wickman. Allting hänger ihop.
STR:s företrädare betonade att de ”kan och vill leverera mer trafiksäkerhet” och att utbildning i det här sammanhanget ”är en delvis outnyttjad resurs”.

Målet för professionella utbildare är att påverka körkortselevernas kunskap och beteenden så att dessa reflekterar över sig själva och hur de agerar i trafiken. Man talar om att befinna sig uppe i det högra hörnet av GDE-matrisen.
I det nedre vänstra hörnet i samma matris hittar man sådant som bilens funktion och hur den manövreras. Grundläggande byggstenar.
Många tycker att det är fullt tillräckligt att befinna sig därnere till vänster.

– Tyvärr styr minsta motståndets lag körkortstagandet, sa Benny Gunnarsson. Utbildningssystemet gör det också möjligt för den enskilde att välja bort moment, och många kommer därför till provet med alldeles för låg utbildningsnivå.

Benny Gunnarsson: – Jag vill se en tydligare vägledning genom körkortssystemet, till exempel avstämningslektioner under studietiden.

Den som inte fått med sig att reflektera över sitt körsätt och sin körförmåga riskerar att överskatta sina kunskaper och sin kompetens.
– Förr gick de flesta till förarprovet via trafikskolan. I dag anmäler sig 84 procent på egen hand, det vill säga de bedömer själva om de är mogna för att köra upp eller inte, förklarade Christer Rosén Wickman.
En väldigt stor andel är inte färdiga för varken kunskapsprovet eller det praktiska provet, för de misslyckas om och om igen. Detta i sin tur skapar långa provköer, så att den som verkligen är klar med sin förarutbildning kan få vänta i månader på att göra förarprovet.

Christer Rosén Wickman: – Trafikverket är en effektiv leverantör av förarprov, men det är ett systemfel när så många prov underkänns. Den nedåtgående utvecklingen kommer inte att brytas utan reella åtgärder. En tydligare struktur för körkortstagare skulle gagna alla.

– Detta är ett systemfel, vilket vi har påpekat i flera år, betonade Christer Rosén Wickman.
Och trafikläraren, som förr nästan alltid fick vara experten som ledde eleven hela vägen, är i dag många gånger reducerad till en konsult som får rycka in och rätta till det som har blivit fel när eleven upptäcker att vägen till körkort inte är så enkel, tillade Benny Gunnarsson.

Om man inte tar den väldigt enkla vägen över A-traktorn.
På drygt två år har antalet A-traktorer i landet fördubblats. De närmar sig 50.000.
Det räcker med ett mopedkörkort för att få köra A-traktor. Det innebär tolv timmars utbildning, varav åtta består av teori och de fyra praktiska timmarna genomförs på en tvåhjuling.
A-traktorn får inte köras i mer än 30 kilometer i timmen, men förarna trimmar dem i stor utsträckning. Polisen räknar med att mer än hälften av A-traktorerna manipuleras till att gå fortare, vilket förvandlar dem till personbilar.

– Vi på STR tycker att det är märkligt att barn tillåts ha trafiken som lekplats, sa Christer Rosén Wickman. Och även brottsplats, för det handlar det om när fordonen är trimmade. Här har vi ett stort bekymmer. I praktiken handlar det om en smygsänkning av körkortsåldern.
Vilket stöd i trafiksäkerhetsforskningen har den sänkningen? Vilka konsekvenser får det långsiktigt? Vilket ansvar har föräldrarna?
Det är frågor som STR ställer sig.
– Och hur ska sedan år av felaktigt körbeteende kunna förändras under den i många fall alldeles för korta utbildningen till B-körkort?

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson

Fotnot: Transportstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utreda behovet av förändrade regler för A-traktorer. Redovisningen av uppdraget ska ske i november i år.