2023-03-03 Lagar/regler

STR: Nollvisionen ledstjärna även för AM-utbildningar

Transportstyrelsens förslag till skärpta regler för A-traktorer är ett steg i rätt riktning. Det menar STR:s förbundssekreterare Christer Rosén Wickman. Men i ett remissvar föreslår STR både mer utbildning och ytterligare skärpta regler.

Under de senaste tre åren har antalet A-traktorer fördubblats i antal. I slutet av 2019 fanns omkring 25 000 exemplar och under 2022 passerade antalet 50 000. Under samma tid har antalet olyckor och tillbud med fordonstypen ökat kraftigt. På grund av detta och att förarna är mycket unga har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att se över regelverket.

I slutet av 2022 presenterades ett förslag till skärpta regler, som sedan har varit ute på remiss – ett förfarande där bland andra myndigheter, organisationer och föreningar får tycka till. Bland de föreslagna åtgärderna finns krav på bilbälte, antal passagerare, prövotid och vinterdäck. STR är en av 66 remissinstanser och förbundssekreterare Christer Rosén Wickman har utarbetat remissvaret. Han menar att förslaget pekar i rätt riktning men att det krävs mer.

Wickman_3_1000x1138.jpg

– Vi ser behovet av mobilitet för unga och där fyller A-traktorn en funktion. Men om det ska fungera trafiksäkert och klimatsmart så krävs betydligt skarpare regler och ett mer omfattande helhetsperspektiv.

I en bakgrundsbeskrivning konstaterar Christer Rosén Wickman att A-traktorn, trots att den heter ”traktor” och får köras efter en kort mopedutbildning, varken är en moped eller en traktor. Den är dessutom unik i och med att Sverige har ett undantag från EU:s regelverk. A-traktorn såg en gång dagens ljus som ett redskap inom jordbruket.

– När A-traktorerna var relativt få, och i stort sett bara användes i jordbruket, var de inte ett problem. Men användningen har ju ändrats helt och i dag är de en vanlig syn på allmänna vägar både i städer och på landet. De är också många fler och bara under förra året hade vi fyra dödsolyckor och flera olyckor med allvarligt skadade, säger Christer Rosén Wickman.

"I praktiken en sänkning av körkortsåldern"

Att 15-åringar tillåts köra sådana fordon på allmän väg är i praktiken en sänkning av körkortsåldern till 15 år, menar han.

– Det är STR:s uppfattning att kravlättnaden (hastighetsbegränsning på 1:ans växel togs bort, reds. anmärkning) från 2020 innebar en sänkning av körkortsåldern till 15 år. Detta utan konsekvensanalys.

Det riskerar enligt Christer Rosén Wickman leda till att mopedbils- och A-traktorförare lägger sig till med felbeteenden som kan vara svåra att ändra, till exempel att åka obältad.

Det är ett av flera skäl till att STR anser att regelverket bör skärpas mer än vad Transportstyrelsen föreslår.  

– Vi saknar till exempel en viktbegränsning. Idag kan en A-traktor i princip väga hur mycket som helst. Vi vill också att man utvecklar en verkningsfull spärr mot hastighetsmanipulation. I den frågan menar vi att utredningen inte riktigt har gått till botten.

I sitt remissvar pekar STR också på möjligheterna med att förbjuda A-traktorer att köra efter ett visst klockslag på helger. Sådana regler med tidsbegränsningar för yngre förare finns till exempel i flera amerikanska delstater, liksom i Australien.

– Vi för också ett resonemang om att kunna straffa föräldrar till barn som kör A-traktor felaktigt. Det skulle antagligen inte vara populärt men troligen effektivt.

Utbildningen till A-traktorförare måste utökas och reformeras

STR menar dessutom att utbildningen till A-traktorförare måste utökas och reformeras. Till exempel bör det bli möjligt att anpassa och använda trafikskolebil för övningskörning med A-traktor. Det skulle bland annat trygga arbetsmiljön för trafiklärarna.

Men störst fokus ligger på de blivande förarna:

– Dagens utbildning sker ju på moped men måste anpassas till det fordon som man ska köra. Idag sker utbildningen nästan uteslutande på moped och där menar vi att en ändring måste ske. Det krävs även ett mycket större fokus på risker.

Med en bra utbildning finns möjligheter att skapa bra beteende och attityder som gynnar trafiksäkerheten bland yngre trafikanter, menar Christer Rosén Wickman, som också vill se ett tydligare helhetsperspektiv.

– Det finns starka skäl för att se över hela förarutbildningen, liksom att titta med nollvisionsögon. Är utbildningarna förenliga med nollvisionen och vad säger forskningen, till exempel när det kommer till unga förare och säkerhetstänkande?

Text: Johan Granath