STR:s Riksmöte – Beslut om ny organisationsöversyn

STR genomgick en omfattande omorganisation för några år sedan. Den ansågs välbehövlig. Då fanns det till exempel 30 föreningar inom förbundet, och indelningen var inte helt lätt att förstå sig på. Delvis framstod den som slumpartad. Enbart Östergötland hade till exempel två lokalföreningar.
Formellt trädde den nya organisationen i kraft den 1 april 2018. Det sista viktiga beslutet klubbades igenom på ett extra fullmäktigemöte i Malmö i november 2017.

30 föreningar förvandlades till sju regioner med regionråd. Det beslutades också att en representant från varje region skulle ingå i den nya förbundsstyrelsen.
”Nu ett antal år efter omorganisationen kan både förtroendevalda och medlemmar konstatera att det finns saker som vi kan behöva förändra och förbättra inom STR för att bättre möta framtiden och medlemmarnas behov”, konstaterar STR:s styrelse i handlingarna som skickades ut till Riksmötet, och fortsätter:
”Vi behöver se över arbetsstruktur och regionernas utformning. Det är en utmaning att inneha rollen som regionrådsledamot parallellt med rollen som ledamot i förbundsstyrelsen.”

STR:s ordförande Benny Gunnarsson vad glad över att Riksmötet biföll förbundsstyrelsens förslag att genomföra en ny organisationsöversyn med start i maj i år.

– Den nya organisationsöversynen kommer inte att bli lika stor som den tidigare, det handlar mera om att ”dra i lite olika trådar”, sa STR:s ordförande Benny Gunnarsson till deltagarna på Riksmötet. Många sitter i dag på väldigt många stolar, vi måste se över vilka roller vi har, tillade han.
Benny Gunnarsson menar också att det behövs en tydligare arbetsbeskrivning för ordföranden.
– Den rollen har växt. Vad ska en framtida ordförande ha för kompetenser?

Ett dilemma i den nya organisationsstrukturen är att det behövs långt fler förtroendevalda än tidigare. Valberedningen arbetar mer eller mindre oavbrutet med att försöka hitta villiga och lämpliga personer till alla olika uppdrag som finns.
STR:s styrelse ska nu utse en arbetsgrupp som ska ta fram förbättringsförslag. Frågan är prioriterad och tanken är att processen ska vara klar inom ett år.
Ett antal motioner hade kommit in till Riksmötet, varav de flesta avslogs medan ett par bifölls.

Christer Wickman, STR:s förbundssekreterare, vill se fler motioner till riksmötena. För att underlätta för medlemmarna att motionera kommer ett formulär att tas fram så att ingen behöver fundera på hur en motion bör se ut, rent tekniskt. Formuläret kan laddas ner från STR:s hemsida.

Christer Wickman, STR:s förbundssekreterare, presenterade en sammanställning över motionerandet genom åren. Han menar att trenden är att det skrivs allt färre motioner och att det av flera skäl är illa.
– Omorganisationen har ännu inte lett till en vitalisering av demokratin inom STR, vilket vi ju hoppades att den skulle göra. Man kan också se fler inåtriktade motioner och färre utåtriktade. Det behöver inte vara fel, men det är något att fundera över. Hur påverkar det branschen? Det behövs mer engagemang om man vill se en substantiell förändring av utbildningssystemet.

Motionera mera, löd Christer Wickmans uppmaning till STR:s medlemmar.
Han betonade att även motioner som avslås har ett värde, de driver också utvecklingen framåt. Vid en historisk tillbakablick kan man faktiskt se att sådant som tagits upp i avslagna motioner ändå blivit verklighet ett antal år senare.

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson