Systematiskt fusk med YKB bevis

Efter en egen utredning polisanmälde Transportstyrelsens den aktuella trafikutbildaren, som inte är STR-medlem. Myndighetens utredning visade att utbildaren ska ha tagit emot 9 000 kronor från var och en av sammanlagt 15 personer under tidsperioden mars till och med maj 2020.
– Det handlar om personer som betalat för yrkesförarkompetensbevis men som inte fått någon utbildning. Utbildaren har dock rapporterat att de genomgått utbildning, säger Gunnar Holgersson som är sektionschef på Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen har, förutom att polisanmäla, återkallat tillståndet att bedriva utbildning för yrkesförarkompetens, liksom tillståndshavarens rätt att rapportera genomgången YKB-utbildning. Enligt regelverket är det bara det tillstånd som är föremål för utredning som kan prövas och dras tillbaka av myndigheten, inte eventuella andra behörigheter som utbildaren har.
– De prövas enskilt utifrån vad regelverket säger. Det finns ingen automatik i att återkalla andra tillstånd i en sådan här situation.

Det som skett är enligt Gunnar Holgersson mycket allvarligt och han menar att det knappast handlar om en slump när det förekommer fel i 15 fall på så kort tid.
– På grund av stress eller annat kan man trycka fel vid rapportering, det kan hända och det går att rätta till. Men det här är systematiskt och därmed mycket allvarligt därför att YKB ger grunden för ett arbete där trafiksäkerhet är A och O. Det är absolut inget som ska fuskas med. Dessutom är det naturligtvis direkt skadligt för andra utbildare och bidrar till osund konkurrens.

Gunnar Holgersson menar också att oavsett om den aktuella utbildaren är medlem i STR eller inte, så drabbar fusket - och den uppmärksamhet det skapar - hela branschen.
– Det skvätter i bildlig bemärkelse på alla utbildare. Allmänheten kan ju sällan skilja medlemsföretag från icke-medlemsföretag.
De kursdeltagare som köpt sitt YKB utreds för närvarande och utfärdandet av deras behörigheter är stoppat, enligt Gunnar Holgersson.
Han tror att den pågående polisutredningen kommer att leda till rättegång.
– Utredningen får förstås ha sin gilla gång men jag tror att det blir åtal.

STR:s ordförande Mattias Glemfors uttalar sig inte om det aktuella fallet i Boden, utan generellt om problemet med fusk och mutbrott. Han resonerar utifrån det principbeslut om nolltolerans mot mutbrott som förbundet fattade på det senaste riksmötet.
– När någon fuskar spiller det över på alla. Vi som har tillstånd att rapportera har fått ett förtroende att vara en viktig del i ett viktigt system. Det är oacceptabelt när någon missbrukar detta förtroende.

Oacceptabelt när någon missbrukar förtroende, menar Mattias Glemfors, STR:s förbundsordförande.

Han menar att STR ska kunna utgöra ett stöd för dem som vill göra rätt. Det betyder bland annat stöttning i utbildnings- och informationsfrågor med koppling till rapporteringsrätten. En annan del är initiativet med STR:s granskningsråd som hanterar frågor om regeltillämpning och etik inom svensk förarutbildning. Till granskningsrådet kan vem som helst rapportera om exempelvis branschetiska frågor, konkurrensfrågor eller olaglig verksamhet.
Mattias Glemfors anser också att en ökad tillsyn är bra.
– Vi välkomnar och har efterfrågat skärpt tillsyn, bland annat kring YKB, eftersom det funnits många tecken på att det tyvärr inte skötts från alla tillståndsinnehavare. Det har vi också uppmärksammat både Transportstyrelsen och Näringsdepartementet på.

Omfattningen av mutbrott riktade mot trafikskolor är enligt Mattias Glemfors svårbedömd. Han menar dock att de är vanligare än vi tror. Den uppfattningen har stöd i STR:s förbundsenkät, där 25 procent av medlemmarna uppger att de misstänker eller känner till falskrapportering av obligatoriska moment. 16 procent har fått direkta frågor om att falskrapportera. En sådan fråga är i sig ett fullbordat mutbrott och bör enligt STR:s principbeslut om nolltolerans mot sådana brott polisanmälas.

Mattias Glemfors har under sina år i branschen själv inte blivit utsatt för mutbrott och menar att tydlighet är A och O som företagare.
– Det är viktigt att skicka tydliga signaler som säger ”så här jobbar vi, vi accepterar inte olagligheter”. Den hållningen ska förstås också vara väl förankrad hos medarbetarna, som tidigt måste få veta vad som gäller och vad yrket innebär.