Tomas Eneroth varnar för hastighetspopulism

Tomas Eneroth deltog på Trafikverkets årliga resultatkonferens med ett tal som spelats in i förväg. Konferensen var i år, precis som förra året, digital på grund av covid-19-pandemin.
Infrastrukturministern inledde med att betona vikten av den globala trafiksäkerhetskonferens som hölls i Stockholm i februari förra året, och framför allt resultatet av den: Stockholmsdeklarationen som FN antagit. Det finns en stark svensk tradition när det gäller trafiksäkerhetsarbete, sa Eneroth. Det är den som har lett fram till att Sverige är ett av de länder i världen där människor löper minst risk att skadas och dödas i vägtrafiken.
– Fler vill göra som vi. Vi pushar andra länder att öka sina ambitioner och målsättningar, underströk han.

Den svenska Nollvisionens etappmål om högst 220 trafikdödade år 2020 nåddes med råge. Det var det egentligen få som trodde på bara några få år dessförinnan, då statistiken såg mycket dyster ut.
Preliminära siffror visar att 190 människor dog i trafikolyckor förra året.
– Ändå är det 190 för många, sa Eneroth.
För att få ned dödstalen och antalet svårt skadade i trafiken behöver svenskarna skärpa sig på ett antal punkter. Störst potential i det här sammanhanget anses punkten ”hastighet” ha. Fler än hälften av oss kör fortfarande för fort på det statliga vägnätet, medan vi är lite bättre på att hålla hastighetsgränserna på de kommunala vägnäten. Många personer reagerar dock med både bitterhet och ilska när hastighetsgränserna av trafiksäkerhetsskäl sänks på vägar i deras närhet. En del av dem hör av sig till Tomas Eneroth och ifrågasätter åtgärderna.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth menar att      det är av stor vikt att öka kunskapen i samhället   om konsekvenserna av att köra för fort. Han vill    också att alla som är engagerade i trafiksäkerhetsfrågor bemöter den ”mix av vetenskap och opinionsbildning” som är så vanligt förekommande i dag.

– Jag tror att vi behöver en ökad diskussion i samhället om varför människor skadas och dör i trafiken. Vi som arbetar med de här frågorna vet att hastighet dödar. Vi vet att sannolikheten att dödas i en trafikolycka förändras med över 40 procent när hastigheten ökar från 80 kilometer i timmen till 90. Det är en kunskap som alla på den här konferensen har, men som inte självklart finns i samhället utanför.
Eneroth riktade sig därefter direkt till konferensdeltagarna:
– Jag hoppas och tror att fler av er vill delta i diskussionen mot den framväxande hastighetspopulism jag faktiskt kan se i delar av landet.

Efter Tomas Eneroths anförande var det dags för den årliga analysen av trafiksäkerhetsutvecklingen. Den visar som sagt att svenskarna fortfarande är dåliga på att hålla hastighetsgränserna. Positivt är ändå medelhastigheten totalt sett har minskat med cirka fem kilometer på grund av att hastighetsbegränsningarna generellt har sänkts.
Positivt är också att bältesanvändningen är lite mer frekvent och att såväl cyklister som mopedister blivit bättre på att använda hjälm. Så mycket bättre har det dock inte blivit att de uppsatta målen har uppnåtts.
Andelen säkra bilar i trafiken har däremot ökat betydligt. Målet var att 80 procent av fordonen skulle vara säkra (utifrån en EuoraNCAP-bedömning) 2020, och utfallet blev hela 82 procent.

Hur ska då Sverige arbeta framåt för att det nya etappmålet, det som innebär att antalet omkomna i trafiken år 2030 max ska vara 133, och antalet svårt skadade högst 3 100?
Hastigheten är central, menar rikspolischefen Anders Thornberg.

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen, tycker att vi alla behöver fundera på vilka insatser som behövs för att bättre skydda de oskyddade trafikanterna. Utöver det vill han se ett ökat fokus på trafikanters beteenden, särskilt när det gäller hastighetsefterlevnad, alkohol och droger.

Vi måste se till att all ny teknik är kompatibel med vår infrastruktur, anser Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon.
– Cykel och ny mikromobilitet måste vi också ta hänsyn till på ett annat sätt. Vi ser ju att mer än hälften av dem som skadas allvarligt i trafiken är just cyklister.
Lena Erixon vill vidare att en ansenlig del av strålkastarljuset riktas mot yrkestrafiken och transportköparna:
– Vi måste få dem att engagera sig i hur viktigt det är att hålla hastigheterna.
Ökad kontroll av yrkestrafiken är något som diskuterats flitigt under senare år. Ett betänkande som berör det här området kommer inom kort. Enligt infrastrukturministern kan det till och med bli aktuellt med en yrkestrafikinspektion.

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson