Trafik i motionsfloden: Mycket om A-traktorer, mindre om trafikutbildning

Den allmänna motionstiden är ett sätt för riksdagens ledamöter och partier att föra fram sin politik. Enskilda ledamöter kan då, var för sig eller tillsammans med andra, lämna in motioner, alltså förslag, på åtgärder som de vill att regeringen ska genomföra. Den allmänna motionstiden börjar när riksdagen öppnar under tidig höst och slutar 15 dagar efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen.

I år blev det så många som 4 150 motioner från de 349 ledamöterna. Motionerna är sökbara och kan sägas spegla vad som är aktuellt i samhällsdebatten för tillfället. En sökning på ordet ”A-traktor” ger till exempel 43 träffar, vilket får ses som många. Som jämförelse ger en sökning på ”trafiklärare” respektive ”trafikutbildning” fyra träffar vardera och ”trafikskola” ger sex träffar.

De flesta motionerna om A-traktorer kommer från Centern, SD och Moderaterna. Många handlar om att modernisera regelverket för fordonstypen och mer specifikt om att höja den tillåtna hastigheten till 45 kilometer i timmen. Motivet för detta är ofta att underlätta för ungdomar som bor på landsbygden men också att fordonet ska jämställas med mopedbil. Många av motionerna innehåller också krav på bälte för att åka A-traktor, liksom förslag på åtgärder för att komma åt problemen med manipulation av fordonens hastighetsbegränsande utrustning.

Relativt få motioner handlar om trafikutbildning. Men det finns några, bland annat föreslår Centerns Kerstin Lundgren både högre krav på utbildning och säkerhetsbälte för att köra just A-traktor. Även Jessica Thunander (V) och flera av hennes partikollegor vill se en översyn av utbildningarna för både A-traktor och mopedbil. Samma motion föreslår också att förare som dömts för exempelvis vårdslöshet i trafik, fortkörning eller andra trafikförseelser, ska genomgå en utbildning som ger dem ökade kunskaper och insikter om risker. Motivet är att böter ”varken korrigerar inställning eller beteende”. Förslagsställarna pekar också på framgångar med sådan utbildning i Storbritannien.

Bland motionerna med koppling till trafik och trafiksäkerhet märks också ämnen som elsparkcyklar (19 stycken), svarta trafikskolor och fusk vid körkortsprov.
Sverigedemokraten Markus Wiechel föreslår bland annat att trafikmyndigheterna hittar nya lösningar på hur fusk vid teoriprov kan stoppas. Han vill också se ett prickningssystem vid trafiköverträdelser, liksom alkolås i dömda rattfylleristers fordon.

Moderaterna Lars Beckman och Jan Ericsson menar i en motion att det måste bli brottsligt att fuska vid förarprov. De hänvisar till det rättsfall där två män friades från anklagelser om fusk, trots att de hade intygat att genomföra prov utan att använda otillåtna hjälpmedel, men ändå använt sådana hjälpmedel. Orsaken till den friande domen var att den försäkran de båda männen lämnat inte regleras i någon lag eller författning.
Sedan den 1 mars 2020 finns dock sådant lagligt stöd i Transportstyrelsen föreskrift och fuskare kan därmed fällas i domstol. Detta har också skett i ett relativt stort antal fall med dagsböter som vanligaste påföljd.

Text: Johan Granath Foto: Staffan Gustavsson