2021-10-26 Riksdag och regering

Tuffare krav på trafiksäkerhet i EU – Så tycker TU-ledamöter om resolution i parlamentet

EU-parlamentet kräver tuffare åtgärder för att unionen ska nå målet om noll trafikdödade 2050.
Det handlar bland annat om förarutbildning, nolltolerans mot rattfylleri och sänkt hastighet i bostadsområden.

Foto: Staffan Gustavsson

Bakgrunden är att framstegen med att minska antalet dödsolyckor i EU har stagnerat. Det innebär att målet om en halvering av antalet trafikdödade mellan 2010 och 2020 inte nåddes. År 2019 dog 22 800 människor i EU-trafiken. Antalet var visserligen lägre 2020 men minskningen anses till stor del bero på pandemin.

Det folkvalda EU-parlamentet uppmanar nu i en resolution EU-kommissionen att agera kraftfullt i frågan. Till exempel genom nolltolerans mot alkohol trafiken, en utvecklad och mer likartad förarutbildning, samt ökad gemensam finansiering av trafiksäkerhetsåtgärder. Ett förslag är också införandet av ett prickningssystem för trafikförseelser.

Mitt i trafiken har frågat några av ledamöterna i riksdagens trafikutskott vad de anser om resolutionen.


Socialdemokraternas Teres Lindberg
tycker att den som helhet är bra. I frågan om ett mer EU-gemensamt, stegbaserat förarutbildningssystem kan socialdemokraterna tänka sig ytterligare granskning. – Vi utesluter inte möjligheten att se över förarutbildningens komponenter och det är bra att Trafikverket och Transportstyrelsen har gjort en översyn. Kompetenta förare är grundläggande för en säker trafik, säger Teres Lindberg. Partiet har ännu inte tagit ställning till hur man ser på ett prickningssystem. Det har man däremot i frågan om samfinansiering av trafiksäkerhet och infrastruktur. – Det är rimligt att det ska finnas ett trafiksäkerhetsperspektiv när EU ger medfinansiering för att bygga infrastruktur. Ska vi kunna nå noll döda i trafiken så måste vi använda flera verktyg, planläggning av infrastruktur är ett sådant. Det är dock svårt att veta vad resolutionen kommer att leda till för konkret politik, menar hon. – En konkret och bra åtgärd skulle vara om trafiksäkerhet fanns med som en faktor när EU ger bidrag till exempelvis infrastrukturinvesteringar.

Sverigedemokraternas Jimmy Ståhl
menar visserligen att det är bra att trafiksäkerhetsfrågorna lyfts men att ett gemensamt system över Europa kan få motsatt effekt. – Baserat på att vi har väldigt olika förutsättningar är risken med en likriktad trafiksäkerhetsagenda att den snarare passiviserar än effektiviserar. Vissa förslag vill Sverigedemokraterna över huvud taget inte se förverkligade. Till exempel en allmän hastighetssänkning till 30 i tätort. – Med en generell hastighetsgräns riskerar man att sudda bort vikten av 30 kilometer i timmen där det verkligen är motiverat. Där det finns skäl att hålla en lägre hastighet är det givetvis att föredra, men det får inte bli en princip, då riskerar man att det får motsatt effekt. I frågan om en ännu mera samordnad förarutbildning inom EU har SD ingen uppfattning. Det har man däremot i frågan om prickningssystem. – Kan vara bra men det gäller att systemet håller hela vägen och till exempel inte bidrar till osund konkurrens. Vi ser till exempel hur lagstiftningen kring tung trafik, som ska vara lika för alla, drabbar några medan andra går fria. Sverigedemokraterna vill att enskilda länder sköter sitt och själva finansierar trafiksäkerhet. – Annars blir risken att till exempel Sverige tappar i tempo mot länder som inte har agerat tidigare. Det är oklart om resolutionens förslag blir verklighet, menar han. – Det blir säkert något pampigt dokument på EU-nivå, men det får liten eller ingen verkan på vårt trafiksäkerhetsarbete.

Liberalernas Helena Gellerman
menar att det gått utmärkt att implementera EU:s tidigare körkortsdirektiv och att det inte påverkat Sverige, som ligger långt framme trafiksäkerhetsmässigt. Partiet anser att trafiksäkerhet är en mycket viktig fråga där unionens länder bör samarbeta mer. – Det är rimligt att det finns en gemensam strategi så att trafiksäkerheten kan garanteras i alla medlemsländer. Att det finns ett minimikrav för att kunna kvittera ut sitt körkort är troligen ett viktigt krav för att uppnå detta. Hon menar också att det är positivt att EU-pengar används till infrastrukturprojekt. – Det bidrar till bättre vägstandard och därmed till ökad trafiksäkerhet.

Centerpartiets Mikael Larsson
säger att de varken i Bryssel eller partiet på svensk nivå haft möjlighet att sätta sig in i alla delar av resolutionen. ”Generellt ser förslagen i resolutionen rimliga ut. Men idag har vi inga kommentarer i sak på era olika frågor”.

Trafikutskottsrepresentanter för Moderaterna och Miljöpartiet har fått frågorna men inte svarat.

Text: Johan Granath  Foto Riksdagen