Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
De här frågorna söker Transportstyrelsen svar på i ett pågående projekt.
Varning är en mildare form av körkortsingripande. Varningen ”kan ses som en anmärkning att ditt beteende i trafiken eller dina levnadsförhållanden utvecklats på ett sätt som gör att vi kan ifrågasätta din lämplighet att ha körkort om du inte bättrar dig”, står det på myndighetens hemsida.
– Det finns bland annat utrymme för att utfärda en varning om ett trafikbrott anses vara lindrigare, säger Katarina Larsson, utredare på Transportstyrelsen.
Det kan exempelvis handla om en hastighetsöverträdelse, men då sedd i sitt sammanhang. (Den som kör i mer än 50 kilometer i timmen utanför en skola där fartbegränsningen är 30 kilometer i timmen kan normalt aldrig komma ifråga för en varning. Då återkallas körkortet.)
Om det är aktuellt med en varning är praxis en varning, inte fler, per förare och tvåårsperiod.
Det är också så att den som först fått en varning och sedan begår ett nytt trafikbrott inom två år sannolikt förlorar körkortet.
Men så till den stora frågan: är systemet med varningar bra? Varje år utdelas 10 000-tals varningar på svenska vägar. Får de människor att skärpa sig? Eller begås nya brott tätt inpå det första?
– För att ta reda på det beslutade vi att under två år följa förare som fick varningar under 2019, berättar Katarina Larsson. Det innebär att vårt projekt omfattar till och med den sista december i år. Därefter ska vi gå igenom den data vi har.
Visar det sig att varningarna inte har någon effekt, att förarna har hemfallit åt nya brott inom tvåårsperioden och därmed förlorat sina körkort, ja, då är det kanske läge att skrota hela systemet. (Detta är i så fall ett politiskt beslut. Transportstyrelsen kan inte bestämma om någonting sådant på egen hand.)
Visar det sig däremot att varningarna fyller sin funktion, ja, då finns det planer på att automatisera utfärdandet av varningar, något som Transportstyrelsen var inne på redan när körkortsfrågorna togs över från landets länsstyrelser den 1 januari 2010.
Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson
Polisen kan omhänderta förares körkort direkt, på platsen för ett trafikbrott. Även Kustbevakningen, Tullverket och åklagare har rätt att göra detta.
Det finns nio punkter som körkort kan återkallas på. Det handlar till exempel om rattfylleri, smitning från trafikolycka, fortkörning, körning mot rött ljus, omkörning vid övergångsstället och olovlig körning. Körkort kan också återkallas av medicinska skäl eller om det upptäcks att de har utfärdats på felaktiga grunder.
https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Korkort/forlorat-korkort/aterkallat/
Varning är en mildare form av körkortsingripande. En varning kan utfärdas om trafikbrottet anses mindre allvarligt, om det inte anses ha förelegat någon större trafikfara när brottet begicks eller om den skyldige inte har begått några trafikbrott tidigare. Det kan också tas hänsyn till hur pass beroende föraren är av körkortet i sitt arbete.
Den som har fått en varning riskerar att få sitt körkort återkallat även vid mindre allvarliga trafikbrott inom två år från det att varningen utfärdats. Det kan räcka med att hen inte är bältad vid körning eller att hen gör sig skyldig till att köra någon kilometer över den rådande hastighetsbegränsningen.
Sammantaget ökar återkallelserna av körkort. Under det första halvåret 2021 återkallades 22 476 körkort, vilket är en ökning med 10,7 procent jämfört med samma period förra året.