Få fälls för grovt drograttfylleri

För en tid sedan skrev Mitt i Trafiken om hur bekymrad rikspolischefen Anders Thornberg är över att ”vanliga” människors inställning till droger, och till bilkörning i kombination med droger, har förändrats. Många svenskar verkar i dag ha en mer accepterande hållning.
– Var jag än har varit på besök runt om i landet under det gångna året så kan man se ett ökat narkotikamissbruk. Man kör med droger och tabletter och allt möjligt i kroppen, sa Thornberg på MHF:s digitala Tylösandskonferens. Detta bekymrar mig inför framtiden.

Fler personer döms också i domstol för drograttfylleri. Men långt fler personer döms för grovt rattfylleri i kombination med alkohol än i kombination med droger. Det är till och med så att väldigt få får det grövre straffet i samband med droger.
– Fällande dom för grovt rattfylleri med avseende på narkotika är mycket sällsynt, säger VTI-forskaren Åsa Forsman, som har gått igenom brottsstatistiken för åren 2007 till 2018.
Beviskraven är förstås olika.

För alkohol finns ett gränsvärde när brottet ska anses som grovt. När det gäller narkotika måste det alltid bevisas att föraren har varit avsevärt påverkad eller kört på ett trafikfarligt sätt.
Det räcker dock med att vända blicken västerut åt vårt grannland Norge för att upptäcka en lagstiftning som tillämpar fasta värden även för andra droger och preparat än alkohol. I Norge finns inte mindre än 30 olika substanser kartlagda på det här sättet.

– Detta är ett intressant upplägg eftersom det innebär att man kan anpassa straffet efter graden av påverkan, påpekar Åsa Forsman.
Rattfylleribrott sker i ofta i samband med andra brott, och det gäller särskilt bland dem som döms för drograttfylleri. Många av de dömda har inte heller giltiga körkort, vilket bland annat leder till att hot om återkallande av körkort inte har någon effekt.

Text: Catarina Gisby Foto: Staffan Gustavsson