STR:s pedagogiska grundsyn - för hela förbundet

Den pedagogiska grundsynen är egentligen ingen nyhet, betonar STR:s ordförande Maria Stenman. Många utbildar redan enligt principerna i dokumentet och har gjort så sedan länge.

  – Det har växt fram här och där under många år och finns nu samlat på ett ställe. Det ska fungera som en grundplåt i vårt pedagogiska arbete men är i huvudsak inget nytt, säger Maria Stenman.

Tanken med att sätta den pedagogiska grundsynen på pränt är att den ska finnas som en utgångspunkt för allt pedagogiskt arbete som förbundet och dess medlemmar befattar sig med. Det kan handla om allt från situationer i övningsbil till hur förbundet formulerar sig och agerar i kontakter med myndigheter och politik.

Dokumentet är en formalisering av många års pedagogiskt arbete där inte minst STR:s egna kursledare varit drivande. Även kunskaper utifrån har bidragit till dokumentet, till exempel lärdomar från pedagogiskt forskningshåll. Men också sådant som kommit fram i dialog med myndigheter.  

  – Hörnstenarna i STR:s pedagogiska grundsyn är en variation i synsätt på utbildning och pedagogik. Men för att skapa en helhet är samordnad teori och praktik viktigt, liksom att jobba med individuella målsättningar för att uppnå ett livslångt lärande.

Den samordnade teorin och praktiken handlar enligt Maria Stenman om att det krävs teoretiska kunskaper för att göra det praktiska begripligt och tvärtom.

  – Har du inte grundteorin, till exempel inte kan trafikregler så är det svårt att lyckas praktiskt. Teori och praktik måste gå hand i hand, samspela och växeldra för att bli en fungerande helhet.

Individuell målsättning handlar om att eleven måste veta mot vilka mål hen jobbar, vilka krav som gäller och vad det innebär att vara en säker bilförare. Det är också viktigt för att kunna sätta mål för sitt lärande utifrån vilka behov man har. Branschen strävar efter att bidra till ett livslångt lärande och att fokus inte bara ska ligga på förar- och kunskapsprov.

  –  Ju större förståelse eleverna har kring sina olika mål, desto bättre förutsättningar att nå dem och att kunna bedöma sin egen förmåga, vilket är en förutsättning för att fortsätta utvecklas som förare även efter körprovet.

Till detta hör exempelvis att utveckla självreflektion: Körkortstagaren ska kunna uppfatta och reflektera över saker i den egna körningen som inte blev bra.

De stora fördelarna med ett dokument som den pedagogiska grundsynen är att det finns en samsyn inom förbundet kring hur man ska arbeta. Det underlättar på olika plan, menar Maria Stenman.

  – Att vi är konsekventa och tydliga skapar bra förutsättningar för att bygga förtroende utåt. Vi har en plattform att utgå ifrån, oavsett vilka pedagogiska problem vi ställs inför. Det är en trygghet.

Text: Johan Granath

Läs om fler viktiga inslag i STR:S pedagogiska grundsyn här >>

Läs om pedagogiska grundsynen och npf-elever här >>