STR och VTI tar debatt om sänkt körkortsålder

Läs hela debatten på svd.se >>

EU-parlamentet vill ge 17-åringar möjligheten att ta körkort för både person- och lastbil om de ”ledsagas av en erfaren förare”. Dessutom ska 18-åringar få möjlighet att ta körkort för lastbil eller buss med upp till 16 passagerare. Om detta blir verklighet innebär det en radikal förändring av det svenska körkortssystemet, där det i dag är 21-årsgräns för att köra buss med 16 passagerare. En sänkt åldersgräns skulle, menar debattörerna, innebära ”betydande negativa effekter för olycksutvecklingen”.

”Att ge tusentals tonåringar möjligheten att köra lastbilar och bussar strider mot allt vi vet om trafiksäkerhet”, skriver VTI-forskaren Sonja Forward, STR:s tillförordnade ordförande Maria Stenman, vice ordförande Jeanette Jedbäck Hindenburg och förbundssekreterare Christer Wickman. I texten hänvisar de till hjärnforskning som säger att konsekvenstänkandet är fullt utvecklat först vid 23–24 års ålder och därför missgynnas trafiksäkerheten vid en sänkning av körkortsåldern. Kvartetten konstaterar också att gruppen 18–20-åringar är mycket mer inblandad i trafikolyckor[1] med personskador än någon annan åldersgrupp.

Sonja Forward, doktor i psykologi och forskningsledare vid Statens väg och transportforskningsinstitut, VTI.

Debattörerna konstaterar att ”En god personbilsutbildning som inkluderar attitydpåverkan, lång körerfarenhet och sen en god arbetsmiljö och bra villkor är den rätta vägen till fler yrkesförare – inte en radikal ålderssänkning och avreglering som blundar för fakta:” Artikeln avslutas: ”Nu ligger frågan hos regeringen. Ska den försämra trafiksäkerheten på svenska vägarna för kortsiktiga transportvinster?”

I en replik skriver Caj Luoma, Transportföretagen, Anna Grönlund, Sveriges Bussföretag och Håkan Nilsson, Transportindustriförbundet att VTI/STR-slutsatserna är felaktiga eftersom ”de inte gör någon skillnad mellan förare som kör i yrkestrafik och privatbilister”. Luoma, Grönlund och Nilsson hänvisar till att det finns för lite forskning inom området och att den forskning som finns feltolkas. Yngre förare har, om de är utbildade yrkesförare, en låg olycksrisk, enligt de tre representanterna. De hävdar att en undersökning, gjord av ett av Transportföretagens egna medlemmar, visar noll förhöjd risk för unga förare. Artikeln avslutas: ”Unga människor som vill bli yrkesförare ska inte hindras av ålderdomliga regelverk. De ska få förutsättningar att bli framtidens yrkesförare genom moderna yrkesutbildningar som bygger på aktuella rön kring inlärning, trafiksäkerhet och digitala stöd för en klimatsmart och effektiv transportsektor.” 

I sin slutreplik svarar VTI/STR-kvartetten att de inte alls vill hindra någon från att bli yrkesförare. Snarare tvärtom, men att det samtidigt inte går att bortse från faktumet att unga förare, 18–24 år, har högre olycksrisk än andra åldersgrupper. Dessutom visar en metastudie[2] att olycksrisken var högst bland unga och äldre yrkesförare. I den yngre gruppen förklarades olyckorna med bristande erfarenhet, perceptuell förmåga samt överskattning av den egna körförmågan. 

Slutrepliken går även emot argumentet att yrkesförare har ett annat säkerhetstänkande, jämfört med privatbilister. Detta med hänvisningen till de återkommande hastighetsmätningar som sker. En av mätningarna, gjord av Folksam i Storstockholm och Uppsala län, visade att 78 procent av yrkesförarna överskred gällande hastighetsgräns.

VTI/STR-kvartetten hänvisar[3] även till att under perioden 2010–2022 var lastbilar inblandade i 25 procent av alla trafikolyckor med dödlig utgång. Samtidigt stod lastbilarna för 17 procent av allt trafikarbetet. Dessutom hänvisar de till Trafikverket som pekar på en trend med en allt högre andel omkomna i olyckor med tunga lastbilar inblandade.

Text: Johan Granath

Fotnot:

[1] 18-24 åriga personbilsförare inblandade i dödsolyckor år 2001 – Analys av Vägverkets djupstudiematerial

[2] Jakobsen, M. D., m.fl. (2023) Influence of occupational risk factors for road traffic crashes among professional drivers: systematic review, Transport Reviews, 43:3, 533-563, DOI:10.1080/01441647.2022.2132314.
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01441647.2022.2132314

[3] Gregersen, N. P., Forward, S. (2024). Trafiksäkerhet – Samspelet mellan människor, fordon och trafikmiljö, andra upplagan. Nordstedt Juridik, Stockholm, Sweden