Branschen behöver förare som kan både yrket och trafiksäkerhet

Transportbranschen har svårt att hitta förare och problemet riskerar att förvärras av att CSN-lånet försvinner. Det menar Caj Luoma som är chef för kompetensförsörjningen inom branschorganisationen Transportföretagen. 

Yrkesförare måste vara både skickliga förare och ha en hög grad av servicekunnande. Men lika viktiga som dessa branschkrav är att fler får möjligheten att skaffa körkort, enligt Caj Luoma.

– Vi välkomnar regelverk som möjliggör körkort i sig, eftersom våra företag har svårt att hitta förare. Det är oroande att vi ser en nedgång i körkortstagandet och att många unga verkar vänta med körkort.

Huruvida det finns ett samband mellan B-körkortsutbildningens kvalitet och bristen på yrkesförare har Transportföretagen ingen direkt uppfattning om. Men att regeringen nu väljer att ta bort möjligheten till CSN-lån för körkort är inte bra, enligt Transportföretagen.

– I den kommande budgeten är anslagen till lånet borta. Det gör en redan ansträngd situation mer ansträngd och är negativt för körkortstagandet i stort, liksom för transportbranschen.

Att möjligheten till CSN-lånefinansierat B-körkort infördes var ett kliv i rätt riktning, anser Transportföretagen, som gärna hade sett lånemöjligheten utökad till att gälla även C- och D-behörighet.

– Det hade inneburit en vinst för samhället och dem som ökat sina chanser att få ett jobb. Det här är inte alls den utveckling vi vill se.

För att tackla bristen på yrkesförare finns exempel på transportföretag som själva valt att utbilda personal på C- och D-behörighet. Men förutom ett visst mått av fortbildning är det varken rimligt att företag bekostar dessa behörigheter, eller själva grundutbildningen, det vill säga B-körkortet, menar Caj Luoma.

– Det kan ingen förvänta sig, det måste individerna stå för själva. 

Att yrkesförarutbildningarna följer med i den pedagogiska och tekniska utvecklingen är viktigt, anser Transportföretagen. Det behöver dock inte innebära att kompetenskrav och utbildningsinnehåll ändras radikalt. Enligt Caj Luoma kommer transportutbildningarna formellt att ligga kvar som yrkesutbildningar inom gymnasieskolan. Samtidigt konstaterar han att transportbranschen, som alla andra branscher, förändras snabbt.

– Inom digitalisering, automatisering och elektrifiering händer mycket, liksom i bred bemärkelse runt den gröna omställningen. Förändringarna innebär nya krav, vilket kan betyda att det befintliga utbildningssystemet måste anpassas till en ny verklighet.

När det kommer till själva yrkesutövandet vill Transportföretagen sänka åldern för att ta bussförarkort till 18 år, liksom åldersgränsen för att köra bussturer längre än 50 kilometer. Man vill även höja högsta tillåtna vikt för fordon som får köras med B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton. Dessa åtgärder föreslås på grund av svårigheter att hitta chaufförer med tung behörighet. Viktjusteringen ska även ses som en anpassning till omställningen till el- och gasdrivna fordon, vilka ofta väger mer på grund av framdrivningstekniken.

Enligt Caj Louma har Transportföretagen låtit undersöka frågan om bussförare, ålder och trafiksäkerhet i ett europeiskt perspektiv.

– De studier som finns pekar på att utbildade unga bussförare inte är överrepresenterade i olycksstatistiken, jämfört med äldre förare.

Om Transportföretagen fick skicka en önskan till den grupp som nu gör en översyn av utbildningen för B- körkort, vad skulle den vara?

 – Svår fråga men det råder brist på yrkesförare, särskilt de med C och D-körkortsbehörigheter. Generellt kan sägas att ändringar i lagstiftning som innebär ökad tillgång på yrkesförare är välkomna. Samtidigt måste man ha respekt för kvalitetsfrågan – både vad gäller trafiksäkerhet och yrkeskunskaper. För branschen är det viktigt att ta hänsyn till behov kopplade till både kvantitet och kvalitet.

Text: Johan Granath