Sämre förkunskaper hos blivande yrkesförare

Fler obligatorier och en allmänt bättre B-körkortsutbildning skulle leda till fler, bättre utbildade och säkrare yrkesförare.

Det menar Andreas Sjöström, utbildningsledare på Utbildarna i Helsingborg.

På sin repertoar har företaget bland annat B-behörighet, MC och lastbil med släp, liksom trafiklärarutbildning. De flesta som söker sig till Utbildarna är privatpersoner som antingen finansierar sina studier själva eller har finansiering via en arbetsgivare. I vissa fall handlar det också om omställningsavtal vid arbetslöshet.

– Vi bedriver alltså inga upphandlade offentliga utbildningar, till exempel för Arbetsförmedlingens räkning, säger Andreas Sjöström.  

Han konstaterar att söktrycket till de olika utbildningarna, bland dem C-behörighet, i stort sett är som vanligt, det vill säga ganska högt. Detta trots lågkonjunktur.

– Kanske håller man lite mer i pengarna men å andra sidan kan ju dåligt tider också vara ett bra tillfälle att utbilda sig. Och det finns ju gott om jobb för utbildade chaufför.

Andreas Sjöström ser en delvis annorlunda bakgrund bland de blivande lastbilsförarna, jämfört med tidigare. Till exempel har personer med ett uttalat fordonsintresserade, som kanske ända sedan barnsben drömt om yrket, minskat. Samtidigt har en annan kategori ökat: Personer med den gemensamma nämnaren att de ofta har gått en teoretisk linje på gymnasiet och därefter har haft svårt att få jobb.

– Det är en förändring som också innebär att sådant vi som utbildare tidigare tog för givet att eleverna kunde, inte är längre är givet. Det kan till exempel handla om att använda spännband och innebär att vi måste börja mer från början, vilket inte bara är negativt, eftersom vi tidigare kanske tog väl mycket för givet.

Det finns dock ett överskuggande problem, menar han. Det är att lite för många tar sig igenom B-körkortsutbildningen, utan att tillägna sig de grunder som säkra yrkesförare måste ha. 

– Jag skulle säga att de allra flesta får en bra B-utbildning, men om man inte fått det och ändå blivit godkänd, ökar risken för att studenten blir en sämre och farligare yrkesförare. Jag har till exempel varit med om att studenter som börjar övningsköra lastbil inte kan högerregeln, eller vet att grön konturpil betyder att korsande trafik stannar och att mitt ekipage kan svänga.

Detta får betydelse för förarnas förståelse av trafik och trafiksystem, anser Andreas Sjöström. Risken är att de tar med sitt dåliga körbeteende genom utbildningen och blir sämre och farligare förare. Sannolikt får många anställning som chaufförer ändå.

– Vissa av dem straffar ut sig men många, som egentligen inte är lämpade, får jobb eftersom det är en sådan brist på förare.

Andreas Sjöström kan inte säga om eleverna med dåliga förkunskaper i större utsträckning har kört privat. Han menar att B-utbildningen måste förbättras oavsett.

– Välutbildade bilförare med B-körkort innebär i förlängningen bättre yrkesförare.

Om han fick önska något av den pågående översynen av B-körkortsutbildningen skulle det vara åtgärder som fler obligatorier och en kontrollstation före förarprovet.

– Det behöver kanske inte handla om att man ska ha kört ett visst antal lektioner. Men något slags nålsöga bör aspiranten passera för att visa sig redo för körprovet.

Detsamma borde gälla för teoriprovet, där pandemin har satt en slags standard som säger att man kan fixa teorin hemma. Men det duger inte, enligt Andreas Sjöström

– Vi blir duktigare av att vara i samma rum och diskutera med och guida varandra. Dessutom behöver vi använda teorin i praktiken - det hjälper inte att man kan principerna för högerregeln om man inte kan samspela med andra trafikanter.

Text: Johan Granath