2022-09-06 Trafiksäkerhet

”Vi som kan trafiksäkerhet kan inte bara prata med oss själva"

Tylösandsseminariet är tillbaka i fysisk form. Under två dagar samlas i stort sett alla aktörer som arbetar med trafiksäkerhet i Sverige. STR:s ordförande Benny Gunnarsson och STR:s förbundssekreterare Christer Rosén Wickman deltar för att tala om förarutbildning ur utbildarens perspektiv.
Dessutom lyfter de den väldigt aktuella frågan om A-traktorer, mopedbilar och ungdomars mobilitet under samma seminarium.

MHF:s nye generalsekreterare Dicran Sarafian hälsade välkommen till Tylösand

MHF, Motorförarnas helnykterhetsförbund, har arrangerat sitt seminarium i Tylösand sedan 1957. Under pandemin ställdes evenemanget in, men nu, när det är möjligt att träffas på riktigt igen är det flera hundra personer som också väljer att göra det.

Seminariet inleddes på morgonen med att Claudia Adriazola-Steil, chef för hälso- och trafiksäkerhetsprogrammet på World Resources Institute i Washington DC, deltog på länk och talade om trafiksäkerhet i ett internationellt och bredare perspektiv. Hon underströk att ett trafiksäkert transportsystem hänger ihop med hur jämställt och klimatmässigt hållbart det är. Att få fler att till exempel åka kollektivt världen över minskar inte bara utsläppen av växthusgaser, det minskar också antalet dödsfall i trafiken. Hon nämnde bland annat att i Sao Paulo i Brasilien är risken att dö i en mc-olycka 365 gånger större än risken att dö i en bussolycka i samma stad.
Claudia Adriazola-Steil prisade den svenska Nollvisionen. Hon önskar inget hellre än att hela världen följer efter, vilket många länder i dag faktiskt också gör.

Maria Krafft, måldirektör på svenska Trafikverket, talade om trafiksäkerhet i en svensk kontext, och hon höll med Claudia Adriazola-Steil om att trafiksäkerhet, hälsa och klimat hör ihop, även nationellt.
– Vi behöver bli bättre på att jobba ihop med andra, att samarbeta med andra kompetenser, sa Maria Krafft. Det hjälper inte att vi som kan trafiksäkerhet pratar med oss själva, vi måste till exempel också prata med dem som har kunskap om klimatet.
Något annat som är viktigt för att Nollvisionen verkligen ska kunna uppfyllas är, enligt Maria Krafft, att nå ”den del av trafiken som kan hjälpa oss med normförflyttning på ett snabbare sätt”.

Hälften av alla dödsfall i trafiken sker i ett företags eller i en organisations värdekedja, det vill säga ofta i yrkestrafik när en vara eller tjänst flyttas från en plats till en annan. Yrkesförare bryter kontinuerligt mot hastighetsgränserna, det visar flera undersökningar, bland annat den som Folksam kom med alldeles nyligen som avslöjade att åtta av tio bussförare bröt mot hastighetsgränsen utanför skolor.
Det är i samhället socialt accepterat att köra för fort, inte bara bland yrkesförare utan bland oss alla. Så ser den rådande normen ut. På statliga vägar bryter varannan förare mot hastighetsgränsen, och så har det varit i decennier. Hastighetsefterlevnad anses av trafiksäkerhetsexperterna vara den i dag viktigaste faktorn för att få ner döds- och skadetalen i trafiken.

– Där, i värdekedjorna, finns det människor som har ansvar och som kan ta på sig ledarroller, fortsatte Maria Krafft, det vill säga människor som kan arbeta för att förändra normen och få samtliga förare att dra ner på tempot i trafiken.

Mitt i Trafiken är på plats i Tylösand och kommer framöver att rapportera mer om STR:s medverkan och annat som forskare, beslutsfattare och andra personer redogör för under de här dagarna.

Text: Catarina Gisby  Foto: Staffan Gustavsson