Grimma, loop eller överfall – har du koll på hur lasten säkras?

Roger Berger drillar yrkesförare i lastsäkring för STR:s räkning. Kursen han håller är en del i den obligatoriska YKB-utbildningen.
– På mina sju år är det ingen som vetat hur man räknar ut hur många spännband det behövs för att säkra en viss lastvikt.

Grundkravet på lastsäkring är att den ska tåla hela lastens vikt framåt och hälften av vikten bakåt och åt sidorna. För att lösa detta behöver man – förutom lastens vikt – bland annat känna till både spännbandens och fästöglornas hållfasthet plus faktorer som styrs av friktion, bromskraft och tyngdpunkt.

– Det är många parametrar och inte helt lätt att räkna ut. Tack och lov finns det en väldigt bra lathund och det är framför allt den jag lär kursdeltagarna att använda, säger Roger Berger.

Smart lathund hjälper

Han är själv tidigare lastbilsförare och undervisar nu på Murtans Trafikskola i Falkenberg. Han säger att YKB-kursen i lastsäkring brukar bli en aha-upplevelse för de allra flesta – även riktigt rutinerade chaufförer.

– De flesta använder ”sunt förnuft” när de säkrar sin last. Ligger allting kvar när man är framme så har man lyckats – men det visar sig ju inte förrän efteråt. Målet med kursen är att alla ska lära sig att med hjälp av lathunden rent matematiskt och vetenskapligt räkna ut hur en last faktiskt ska säkras. Det är nödvändigt att kunna det, både för säkerheten och för att det är det polisen går efter om man blir kontrollerad.

Olika moment

Kursen tar upp ett antal moment och lär ut säkring av alla typer av last – från pallgods till rör. Basmomenten är:

  • Surrning – med spännband eller kätting.
  • Förstängning – att packa godset tätt.
  • Låsning – till exempel fastlåsning av containrar.

– Den vanligaste surrningen är så kallad överfallsurrning, över och ner. Men allt gods tål inte att pressas nedåt och då finns det andra typer av surrning, till exempel grimma eller loop. Dessa tar vi också upp, säger Roger Berger.

Stora risker

I de beräkningar som ligger till grund för tabellerna i lathunden kalkyleras det med betydligt större krafter än de som påverkar lasten vid normal körning.

– Det handlar om en nästan ofattbar rörelseenergi som frigörs om man råkar ut för ett allvarligt tillbud. Vid ett tvärstopp i 50 km/tim multipliceras vikten med 40.

Men de vanligaste olyckorna kopplade till bristfälligt säkrad last är av mer vardaglig karaktär:

– För det första har vi väldigt mycket transportskador i branschen. De kostar åkerier och försäkringsbolag stora pengar och drabbar såklart även kunderna. För det andra är det vanligt med arbetsplatsolyckor, där den som öppnar kapellet eller skåpet får dåligt säkrat gods över sig, säger Roger Berger.

Krossar gamla myter

Den typiske deltagaren kommer obekymrad till kursen och räknar med att med rutin och sunt förnuft kunna lösa de övningsuppgifter Roger Berger presenterar. Det finns också en hel del gamla etablerade ”sanningar” i branschen, som inte längre stämmer eller kanske aldrig har gjort det.

– Till exempel talas det om ”fyratonsband”. Det går ut på att man räknar de längsgående linjerna på spännbandet. Är det fyra linjer klarar bandet fyra tons last, brukar det sägas. Men så är det inte alls.

– När jag har förklarat för kursdeltagarna hur det egentligen fungerar och hur stora krafterna är som påverkar lasten – även vid små avvikelser från det vi kallar normal körning – blir de väldigt angelägna att lära sig använda lathunden.

 



Publicerad december 2016